Vad är typvärde?
Typvärdet är det värde som förekommer flest gånger i en mängd data. Det är ett av de tre vanliga lägesmåtten, tillsammans med medelvärdet och medianen. Typvärdet är det enda av de tre som går att använda på kategorier utan naturlig ordning, till exempel färger eller bilmärken. För rangordnade svar, som missnöjd–nöjd, fungerar även medianen.
Hur räknar man ut typvärde?
- Räkna hur många gånger varje värde förekommer.
- Leta upp det värde som förekommer flest gånger.
- Finns det flera som är lika vanliga är de alla typvärden.
I förvalet har 12 personer svarat på en fråga med betyg 1–5. Värdet 4 förekommer 5 gånger, oftare än något annat, så typvärdet är 4. Det motsvarar 41,7 % av svaren. Kalkylatorn visar alla värden i en tabell med de vanligaste först, och ett diagram över hur ofta varje värde förekommer.
Flera typvärden
Ibland är två eller flera värden lika vanliga. Talen 1, 2, 2, 3, 3, 4 har två typvärden: 2 och 3. Båda förekommer två gånger. Data med två typvärden kallas bimodal. Det kan vara ett tecken på att datan består av två olika grupper, till exempel när man mäter längden på både barn och vuxna i samma lista.
När saknas typvärde?
Om alla värden förekommer exakt en gång finns inget typvärde, eftersom inget värde är vanligare än något annat. Talen 1, 2, 3, 4 saknar alltså typvärde. Samma sak brukar gälla när alla värden förekommer lika många gånger, till exempel 1, 1, 2, 2. Vissa läroböcker säger då i stället att alla värden är typvärden. Kalkylatorn visar "saknas" och förklarar varför i stegen.
Typvärde för ord och kategorier
Typvärdet fungerar på ord, och det är där det är mest användbart. Skriv orden med komma emellan. Listan röd, blå, Röd, grön, blå, röd har typvärdet röd, som förekommer 3 gånger. Stora och små bokstäver räknas som samma ord. Ett medelvärde av färger går inte att räkna, och färger har ingen ordning, så inte heller en median. Det vanligaste svaret går alltid att hitta.
Exempel där typvärde används:
- Vilket parti, vilken färg eller vilket alternativ som fick flest svar i en enkät.
- Vilken skostorlek eller klädstorlek som säljs mest i en butik.
- Vilket betyg som är vanligast i en klass.
- Vilken veckodag flest kunder handlar i en butik. Veckodagen för ett datum tar veckodagskalkylatorn fram.
Typvärde, median och medelvärde
För symmetrisk data hamnar alla tre lägesmåtten nära varandra. När datan är sned skiljer de sig åt. För löner är typvärdet ofta lägst, medianen i mitten och medelvärdet högst, eftersom några höga löner drar upp medelvärdet. Att jämföra de tre ger en bild av fördelningens form. Hela fördelningen visas bäst i en frekvenstabell, med relativ och kumulativ frekvens.
Typvärdet har också svagheter. Med få värden kan det bli slumpmässigt, och med många olika tal, till exempel exakta mätvärden med decimaler, förekommer kanske inget värde mer än en gång. Då är det bättre att dela in värdena i klasser och leta upp den vanligaste klassen, som kallas typklass.
Typklass för mätvärden
När värdena är mätningar med decimaler, till exempel längder i centimeter eller tider i sekunder, är nästan varje värde unikt. Då säger typvärdet ingenting. I stället delar man in värdena i lika breda klasser, till exempel 160–165 cm, 165–170 cm och så vidare, och räknar hur många som hamnar i varje klass. Den klass som har flest värden kallas typklass. Klassindelningen gör frekvenstabellen åt dig, och där kan du välja klassbredd själv. Hur stort avståndet är mellan minsta och största värdet visar variationsbredden.
Typvärde i enkäter
I en enkät med svarsalternativ är typvärdet det svar som flest valde. Det är lätt att förstå och att redovisa, men det säger inte hur stor majoriteten är. Ett alternativ som fick 26 % kan vara typvärde om resten är jämnt fördelade på fyra andra alternativ. Redovisa därför gärna andelen också, så att läsaren ser hur tydligt svaret är. Kalkylatorn visar andelen direkt under typvärdet.
Typvärde i Excel och kalkylark
I svenska Excel heter funktionen TYPVÄRDE, eller TYPVÄRDE.ETT i nyare versioner. Den ger ett enda värde. Finns det flera lika vanliga ger den det som kommer först i datan, och upprepas inget värde ger den felet #SAKNAS!. Funktionen TYPVÄRDE.FLERA ger alla typvärden. Observera att TYPVÄRDE.FLERA ger både 1 och 2 för listan 1, 1, 2, 2, medan kalkylatorn säger att typvärde saknas när alla värden är lika vanliga. Det är två olika konventioner, inget räknefel. Funktionerna fungerar bara på tal, så för ord behöver man räkna med ANTAL.OM.
Andelar och slump
Andelen i resultatet är antalet gånger delat med det totala antalet. 5 av 12 är 0,417, och som procent 41,7 %. Omvandlingen gör kalkylatorn för bråk till procent och kalkylatorn för decimal till procent. Att två värden råkar vara lika är vanligare än man tror. I en grupp på 23 personer är det mer än 50 % chans att två har samma födelsedag, vilket sammanträffandekalkylatorn visar.
Vanliga fel
- Att ange hur många gånger värdet förekommer i stället för själva värdet. Typvärdet är 4, inte 5.
- Att bara ange ett typvärde när det finns flera som är lika vanliga.
- Att förväxla typvärdet med det största värdet i listan.
- Att räkna med stavningsvarianter som olika värden, till exempel "Röd" och "röd". Kalkylatorn räknar dem som samma.
Typiska uppgifter
"Tio elever fick frågan hur många syskon de har och svarade 1, 0, 2, 1, 3, 1, 2, 0, 1, 2. Bestäm typvärdet." Värdet 1 förekommer fyra gånger, 2 tre gånger, 0 två gånger och 3 en gång. Typvärdet är alltså 1 syskon. Ofta frågas också efter median och medelvärde i samma uppgift. Här är medianen 1 och medelvärdet 1,3. En annan vanlig typ visar ett stapeldiagram, och då är typvärdet den högsta stapeln.
Mer om data och andelar
Vill du veta hur stor andel som svarade ett visst alternativ räknar procentkalkylatorn ut det. Om svaren väger olika mycket används viktat medelvärde. Hur mycket talen sprider sig mäts med standardavvikelsen.
Fler verktyg finns bland statistikkalkylatorerna och på matematiksidan.