Kalkylverket
Hem
Alla kalkylatorer
/
Kalkylverket

Sveriges mest använda kalkylatorer. Gratis, snabba och enkla att använda.

Populära

  • Trallkalkylator
  • Bolånekalkylator
  • Momskalkylator
  • Procentkalkylator
  • Släpkalkylator

Kategorier

  • Alla kalkylatorer
  • Privatekonomi
  • Företagande
  • Bostad
  • Fordon
  • Bygg
  • Energi
  • Hälsa
  • Matematik

Om sajten

  • Om oss
  • Kontakt
  • Annonsera
  • Affiliatelänkar
  • Om annonser

Juridiskt

  • Integritetspolicy
  • Cookiepolicy
  • Användarvillkor
  • Ansvarsfriskrivning

© 2026 Kalkylverket.se — Alla rättigheter förbehållna

Drivs med ❤️ av PKB Solutions

  1. Hem
  2. Kalkylatorer
  3. Matematik
  4. Matriser & vektorer
  5. Transponat
Matriser & vektorer

Transponat

Fyll i en matris av valfri storlek så får du transponatet, där raderna har blivit kolumner. Kalkylatorn visar också den nya storleken, om matrisen är symmetrisk och summan av diagonalen.

Gratis att användaIngen registreringUppdaterad 2026

Relaterade

  • Vinkel mellan vektorer
  • Vektorlängd
  • Kryssprodukt
  • Vektorkalkylator
  • Matrisrang

Matrisen

Valfri storlek upp till 5×5

2×3radkol

Matrisen behöver inte vara kvadratisk. Tomma rutor räknas som 0.

Beräkningen är en vägledande uppskattning baserad på de uppgifter du anger. Resultatet kan skilja sig från verkligt utfall beroende på individuella förutsättningar, lokala regler, priser, materialval och andra omständigheter. Kontrollera alltid viktiga uppgifter innan du fattar beslut eller påbörjar ett arbete.

Rapportera fel
Annons
Annons

Vad är ett transponat?

Transponatet av en matris A skrivs Aᵀ och får man genom att låta raderna bli kolumner. Första raden i A blir första kolumnen i Aᵀ, andra raden blir andra kolumnen och så vidare. Talet som står i rad i och kolumn j hamnar alltså i rad j och kolumn i:

(AT)ij=aji

Exempel: A = [1 2 3; 4 5 6] har 2 rader och 3 kolumner. Transponatet blir [1 4; 2 5; 3 6], med 3 rader och 2 kolumner. En m×n-matris blir alltid en n×m-matris. En radvektor blir en kolumnvektor: [1 2 3 4 5] får storleken 5×1 efter transponering.

Kvadratiska matriser

För en kvadratisk matris behåller transponatet samma storlek, och talen på diagonalen stannar där de är. Det ser ut som att matrisen speglas i diagonalen. [1 2; 3 4] blir [1 3; 2 4]. Spåret, summan av diagonalen, är 5 både före och efter. Även determinanten är densamma, vilket betyder att en kvadratisk matris och dess transponat antingen båda har en invers eller båda saknar en. Det gör transponatet till ett tryggt verktyg att räkna med.

Symmetriska matriser

En matris är symmetrisk om den är lika med sitt transponat, alltså om aij=aji för alla i och j. Talen speglas då i diagonalen. [1 7; 7 3] är ett exempel, och kalkylatorn svarar "ja, A = Aᵀ". Symmetriska matriser dyker upp naturligt i många sammanhang, till exempel avståndstabeller, där avståndet från A till B är detsamma som från B till A, och korrelationstabeller i statistik. Är i stället Aᵀ = −A kallas matrisen antisymmetrisk, och då måste diagonalen bestå av nollor. [0 2; −2 0] ger svaret "antisymmetrisk, Aᵀ = −A".

Räkneregler för transponat

  • Transponerar man två gånger får man tillbaka matrisen: (Aᵀ)ᵀ = A.
  • Summan transponeras term för term: (A + B)ᵀ = Aᵀ + Bᵀ.
  • Ett tal kan flyttas ut: (kA)ᵀ = kAᵀ.
  • En produkt vänder ordning: (AB)ᵀ = BᵀAᵀ.
  • Determinanten ändras inte: det(Aᵀ) = det(A).
  • Inversen av transponatet är transponatet av inversen.

Regeln om produkten är den som oftast ställer till det. Eftersom ordningen spelar roll vid matrismultiplikation måste man vända ordningen när man transponerar en produkt, på samma sätt som när man tar inversen av en produkt i inversmatriskalkylatorn. Att determinanten är densamma kan du testa i determinantkalkylatorn.

Transponat och skalärprodukt

Om två vektorer skrivs som kolumnvektorer u och v kan skalärprodukten skrivas som en matrisprodukt: uTv. Radvektorn uᵀ gånger kolumnvektorn v ger en 1×1-matris, alltså ett tal. Det är ett av skälen till att transponatet förekommer så ofta i formler inom linjär algebra, statistik och maskininlärning.

Radvektorer och kolumnvektorer

Annons

I linjär algebra skrivs vektorer ofta som kolumner, en kolumnvektor med ett tal per rad. I text är det opraktiskt att skriva talen under varandra, så man skriver dem på en rad och sätter ett T efter, till exempel (1, 2, 3)ᵀ. Det betyder samma kolumnvektor, bara skriven liggande för att spara plats. Den notationen är vanlig i böcker och artiklar, och den förklarar varför transponatet dyker upp så ofta även när ingen tänker på matriser.

Matrisen gånger sitt eget transponat

Produkterna AAᵀ och AᵀA finns alltid, oavsett storlek, eftersom dimensionerna passar ihop automatiskt. Om A är 2×3 blir AAᵀ en 2×2-matris och AᵀA en 3×3-matris. Båda är symmetriska. I statistik används AᵀA för att räkna fram regressionslinjer med minsta kvadratmetoden, och diagonalen i AᵀA innehåller summan av kvadraterna i varje kolumn. Det är ett bra exempel på hur en enkel operation som att vända rader till kolumner blir en byggsten i större beräkningar.

Rang och transponat

Rangen av en matris är densamma som rangen av dess transponat. Det betyder att antalet linjärt oberoende rader alltid är lika med antalet linjärt oberoende kolumner, ett resultat som inte är självklart när man ser det första gången. Rangen räknar kalkylatorn för matrisrang ut.

Ett vardagligt exempel

Tänk på en tabell i ett kalkylark där varje rad är en månad och varje kolumn en produkt. Att transponera tabellen betyder att byta så att produkterna blir rader och månaderna kolumner. Innehållet är detsamma, bara organiserat på andra hållet. Samma sak händer med en bild som roteras och speglas: pixlarna bildar ett rutnät, och en skärm i upplösningen 1 920 × 1 080 blir 1 080 × 1 920 när rader och kolumner byter plats.

Vanliga fel

  • Att vända matrisen upp och ned eller spegla den åt sidan i stället för i diagonalen.
  • Att tro att transponatet av en 2×3-matris också är 2×3. Den blir 3×2.
  • Att skriva (AB)ᵀ = AᵀBᵀ. Ordningen ska vändas.
  • Att blanda ihop transponat och invers. Bara för vissa matriser, de ortogonala, är de lika.

Typiska uppgifter

En vanlig uppgift ger en matris och ber om transponatet och om matrisen är symmetrisk. Skriv första raden som första kolumn och så vidare, och jämför sedan med originalet. En annan uppgift är att visa en räkneregel, till exempel att AAᵀ alltid är symmetrisk. Det följer av produktregeln: (AAᵀ)ᵀ = (Aᵀ)ᵀAᵀ = AAᵀ.

Så gör du på räknaren

Räknare med matrisläge har ofta en funktion för transponat i matrismenyn, markerad med ett upphöjt T. För hand går det snabbt: skriv av raderna som kolumner. Fler verktyg finns bland kalkylatorerna för matriser och vektorer och på matematiksidan.

Annons

Vanliga frågor

Hur transponerar man en matris?

+
Låt raderna bli kolumner. [1 2 3; 4 5 6] blir [1 4; 2 5; 3 6]. Det går att göra för matriser av alla storlekar.

Vad betyder Aᵀ?

+
Aᵀ är transponatet av A, alltså matrisen där rader och kolumner har bytt plats. Talet i rad i och kolumn j hamnar i rad j och kolumn i.

Vad är en symmetrisk matris?

+
En kvadratisk matris som är lika med sitt transponat. Talen speglas i diagonalen, som i [1 7; 7 3].

Vad blir transponatet av en produkt?

+
Ordningen vänds: (AB)ᵀ = BᵀAᵀ. Produkten själv räknar matriskalkylatorn ut.

Är transponatet samma sak som inversen?

+
Nej, oftast inte. Inversen ger enhetsmatrisen vid multiplikation och räknas i inversmatriskalkylatorn. Bara för ortogonala matriser är transponat och invers lika.

Ändras determinanten när man transponerar?

+
Nej, det(Aᵀ) = det(A). Även rangen och spåret är desamma.
← Fler kalkylatorer inom Matriser & vektorer

Relaterade kalkylatorer

Vinkel mellan vektorer

Vinkeln mellan två vektorer i grader och radianer.

Beräkna

Vektorlängd

Längden av en vektor i planet eller rummet, med exakt svar.

Beräkna

Kryssprodukt

Kryssprodukten u × v i 3D, med area och figur.

Beräkna

Vektorkalkylator

Räkna med vektorer i planet och rummet, med figur.

Beräkna

Matrisrang

Rangen av en matris med trappform och radoperationer.

Beräkna

Invers matris

Inversen till en matris med Gauss–Jordan steg för steg.

Beräkna

Upptäck fler kalkylatorer

Addera bråk

Addera bråk med olika nämnare. Kalkylatorn hittar minsta gemensamma nämnaren och visar varje steg.

Öppna

Sjukpenning-kalkylator

Sjukpenning per dag och månad, och vad du får de första 14 dagarna.

Öppna

Rak amortering

Räkna ut första och sista betalningen med rak amortering och jämför med annuitet.

Öppna

Resultatkalkyl-kalkylator

Räkna ut ditt företags resultat — intäkter minus kostnader, steg för steg.

Öppna

Rätvinklig triangel – räkna ut sidor och vinklar

Alla sidor och vinklar i en rätvinklig triangel ur två kända mått, med figur och uträkning.

Öppna

Kartskala-kalkylator

Räkna om avstånd mellan karta och verklighet.

Öppna