Så läser du en kartskala
Kartans skala står oftast i kanten eller under teckenförklaringen, till exempel 1 : 50 000. Det betyder att allt i verkligheten är 50 000 gånger så långt som på kartan. 1 cm på kartan motsvarar 50 000 cm, alltså 500 m.
Ju större talet efter kolon är, desto mindre ser saker ut på kartan och desto större område får plats. En karta i 1 : 10 000 visar detaljer som stigar och enskilda hus, medan en karta i 1 : 1 000 000 visar hela landsdelar.
- 1 : 5 000 och 1 : 10 000: detaljerade kartor över stadsdelar, orienteringskartor och tomtkartor.
- 1 : 15 000: vanligt på orienteringskartor för tävling, medan sprintorientering ofta använder 1 : 4 000.
- 1 : 25 000 och 1 : 50 000: friluftskartor och terrängkartor för vandring.
- 1 : 100 000 och 1 : 250 000: fjällkartor och översiktskartor.
- 1 : 1 000 000: kartor över stora delar av ett land.
Räkna från karta till verklighet
- Mät sträckan på kartan med linjal, till exempel 4 cm.
- Multiplicera med skalans tal: 4 · 50 000 = 200 000 cm.
- Gör om till kilometer. 1 km är 100 000 cm, så 200 000 cm är 2 km.
Ett enkelt knep är att först räkna ut vad 1 cm är. I 1 : 50 000 är 1 cm 500 m, i 1 : 25 000 är det 250 m och i 1 : 15 000 är det 150 m. Sedan multiplicerar du bara antalet cm. Kalkylatorn visar alltid vad 1 cm motsvarar för den skala du valt.
Fler exempel: 7,5 cm på en karta i 1 : 10 000 är 750 m. 12 mm på en vägkarta i 1 : 250 000 är 3 km.
Räkna från verklighet till karta
Vill du veta hur lång en sträcka blir på kartan delar du i stället. Gör först om det verkliga avståndet till cm, och dela sedan med skalans tal. 3 km är 300 000 cm, och i 1 : 50 000 blir det 300 000 / 50 000 = 6 cm. En sträcka på 2 mil i 1 : 100 000 blir 20 cm. En mil är 10 km, och enhetsomvandlaren räknar om mellan fler längdenheter.
Skalstocken
Många kartor har en skalstock, en linjal med avstånd utsatta i meter eller kilometer. Den fungerar även om kartan har kopierats eller skrivits ut i fel storlek, eftersom skalstocken krymper och växer lika mycket som kartan. Kalkylatorn ritar en skalstock för den skala du valt, med jämna avstånd som är lätta att läsa av.
Om kartan har förstorats eller förminskats stämmer inte längre skalan i kanten. Då kan du räkna ut den nya skalan genom att mäta skalstocken, eller räkna om med kalkylatorn för att byta skala.
Kartor i mobilen och på skärmen
En digital karta har ingen fast skala, eftersom den ändras när du zoomar och beror på skärmens storlek. Där visas i stället en skalstock som uppdateras med zoomen. Vill du räkna med kalkylatorn på en skärmkarta mäter du skalstocken, till exempel att 2 cm på skärmen är 500 m, och räknar ut skalan från det. 500 m är 50 000 cm, och 50 000 / 2 = 25 000, alltså ungefär 1 : 25 000 just vid den zoomen.
Mät slingriga vägar
En väg eller stig är sällan rak. Mät den i korta raka bitar och lägg ihop, eller lägg ett snöre längs vägen och mät snöret. Ju kortare bitar, desto närmare det verkliga avståndet kommer du. Rakt avstånd fågelvägen blir alltid kortare än vägen du går eller kör.
När du vet avståndet kan du räkna ut hur lång tid det tar. Kalkylatorn för genomsnittshastighet räknar med sträcka och tid. Om du vill veta en lutande sträcka eller ett avstånd snett över ett rutnät kan Pythagoras sats hjälpa.
Ytor på kartan
Skalan gäller längder. En yta på kartan, till exempel en sjö eller en tomt, ändras med skalans tal i kvadrat. I 1 : 50 000 är 1 cm² på kartan 25 hektar i verkligheten. Areaskalekalkylatorn räknar om ytor mellan karta och verklighet.
Vanliga fel
- Att glömma att göra om cm till km. 200 000 cm är 2 km, inte 200 km.
- Att blanda ihop 1 : 25 000 och 1 : 50 000. På den första är 1 cm 250 m, på den andra 500 m.
- Att använda skalan i kanten på en kopia som har förstorats. Använd skalstocken i stället.
- Att räkna fågelvägen när man ska gå eller köra.
Fler kalkylatorer för skala finns bland skalkalkylatorerna, bland annat skalkalkylatorn för valfri skala. Fler räknare för skolans matte hittar du bland mattekalkylatorerna.