Skala på ritningar
Byggritningar, planritningar och tekniska ritningar ritas nästan alltid i skala. Skalan står i ritningens namnruta, ofta längst ner till höger, till exempel 1 : 50. Det betyder att allt i verkligheten är 50 gånger så långt som på ritningen. På ritningar mäter man helst i millimeter, eftersom det ger exakta mått.
Olika delar av ett bygge ritas i olika skalor. Ju mer detaljer som ska synas, desto mindre tal efter kolon.
- 1 : 1 till 1 : 10: detaljer, beslag, profiler och snickerier.
- 1 : 20: detaljritningar, till exempel kök, badrum och trappor.
- 1 : 50: planritningar av enstaka rum och många bygghandlingar.
- 1 : 100: planritningar och fasader av hela bostäder.
- 1 : 400 och 1 : 500: situationsplaner som visar huset på tomten.
- 1 : 1 000 och 1 : 2 000: detaljplaner och kartor över kvarter.
Räkna från ritning till verklighet
- Mät på ritningen i mm, till exempel 84 mm.
- Multiplicera med skalans tal: 84 · 50 = 4 200 mm.
- Gör om till meter: 4 200 mm är 4,2 m.
Fler exempel: 12 cm på en planritning i 1 : 100 är 12 m. 45 mm på en detaljritning i 1 : 20 är 90 cm. I 1 : 100 är 1 mm på ritningen 10 cm i verkligheten, och i 1 : 50 är 1 mm 5 cm. Det är lätt att komma ihåg och räcker för att snabbt uppskatta ett mått.
Räkna från verklighet till ritning
När du ska rita något själv går du åt andra hållet. Gör om det verkliga måttet till mm och dela med skalans tal. En vägg på 3,6 m är 3 600 mm, och i 1 : 50 blir den 3 600 / 50 = 72 mm på ritningen. En tomt som är 25 m bred blir 62,5 mm på en situationsplan i 1 : 400.
En bra tumregel: i 1 : 50 är 1 m i verkligheten 20 mm på ritningen, och i 1 : 100 är 1 m 10 mm. Kalkylatorn visar alltid vad 1 m blir för den skala du valt, och en snabbtabell som fungerar som en linjal för skalan.
Måtten som står på ritningen gäller först
På en måttsatt ritning står de viktigaste måtten utskrivna med siffror. De gäller före det du mäter med linjal, eftersom papper kan krympa och utskrifter kan bli skalade. Använd kalkylatorn för mått som saknas, och kontrollera gärna mot ett utskrivet mått att skalan stämmer. Måtten anges oftast i mm, och enhetsomvandlaren räknar om till cm eller m om du behöver.
Skalstock och skallinjal
Arkitekter och byggare använder ofta en skallinjal, en linjal med flera skalor tryckta på sig. Då kan man läsa av verkliga mått direkt. Saknar du en sådan räcker en vanlig linjal och kalkylatorn. Snabbtabellen visar till exempel att 10 mm är 50 cm i 1 : 50.
När ritningen är utskriven i fel storlek
En ritning som har skrivits ut på ett annat papper eller skalats om i en PDF-läsare stämmer inte längre med skalan i namnrutan. Kontrollera med ett känt mått, till exempel en dörr som är 9 dm bred, och räkna ut den verkliga skalan. Ska du kopiera en ritning till en annan skala, från 1 : 100 till 1 : 50, räknar kalkylatorn för att byta skala ut att du ska förstora till 200 %.
Area från en ritning
Skalan gäller längder. Vill du veta golvytan räknar du först ut de verkliga måtten och multiplicerar sedan längd och bredd. Ett rum som är 84 mm gånger 72 mm i 1 : 50 är 4,2 m gånger 3,6 m, vilket blir 15,12 m². Kvadratmeterkalkylatorn räknar ut arean, och areaskalekalkylatorn räknar om en yta direkt mellan ritning och verklighet.
Vanliga fel
- Att mäta i cm och tro att svaret är i mm. Skalan har ingen enhet, så svaret får samma enhet som måttet du mätte.
- Att använda skalan i namnrutan på en utskrift som inte är i 100 %.
- Att använda längdskalan direkt på en area. Ytor ändras med skalans tal i kvadrat.
- Att mäta från fel linje. Mät mellan måttlinjerna eller väggarnas insidor, beroende på vad ritningen anger.
För skalor som inte är vanliga på ritningar finns skalkalkylatorn, och för kartor kartskalekalkylatorn. Alla kalkylatorer för skala finns bland skalkalkylatorerna, och fler räknare hittar du bland mattekalkylatorerna.