När behöver man räkna ut skalan?
Oftast står skalan på ritningen eller kartan. Men ibland saknas den, eller så stämmer den inte längre, till exempel när en ritning har skrivits ut i fel storlek eller en karta har kopierats. I skoluppgifter är det också vanligt att man får två mått och ska ta reda på skalan. Då räcker det att du vet ett mått både på bilden och i verkligheten.
Så räknar du ut skalan
- Mät något på bilden som du vet det verkliga måttet på, till exempel en vägg eller en dörr.
- Gör om båda måtten till samma enhet.
- Dela det verkliga måttet med måttet på bilden.
- Svaret är talet efter kolon: skala 1 : svaret.
Exempel: en vägg är 4,5 cm på ritningen och 9 m i verkligheten. 9 m är 900 cm. 900 / 4,5 = 200, så skalan är 1 : 200. Ett annat exempel: en dörr är 18 mm på ritningen och 90 cm i verkligheten. 90 cm är 900 mm, och 900 / 18 = 50. Skalan är 1 : 50.
På en karta: 2 cm på kartan motsvarar 1 km. 1 km är 100 000 cm, och 100 000 / 2 = 50 000. Skalan är 1 : 50 000. När du väl vet skalan räknar kartskalekalkylatorn om alla andra avstånd på kartan.
Förstoring
Om bilden är större än verkligheten är det en förstoring. Då delar du i stället bildens mått med det verkliga måttet, och svaret blir talet före kolon. En insekt som är 6 mm lång och 30 mm på en bild har skalan 5 : 1. Bilden är fem gånger större än verkligheten.
När skalan inte blir ett jämnt tal
Mätningar blir sällan helt exakta, så skalan blir ofta ett udda tal. En bilmodell som är 52 mm lång av en bil som är 4,5 m ger 1 : 86,54. Kalkylatorn visar då närmaste vanliga skala, här 1 : 87, som är H0-skalan för modelltåg. Modellskalekalkylatorn har alla vanliga modellskalor.
För att få en så exakt skala som möjligt ska du mäta en så lång sträcka som möjligt. Ett mätfel på 1 mm betyder mycket på en sträcka som är 10 mm, men nästan ingenting på en som är 200 mm.
Exempel med en utskriven ritning
Du har fått en planritning som PDF och skrivit ut den. I namnrutan står 1 : 50, men du misstänker att skrivaren har krympt sidan för att få plats med marginalerna. Mät ett mått som står utskrivet, till exempel en vägg som är måttsatt till 3 600 mm. Om den mäter 68 mm på utskriften blir skalan 3 600 / 68, ungefär 1 : 53. Utskriften är alltså inte i 1 : 50, och alla mått du mäter blir drygt 5 procent för korta om du räknar med 1 : 50. Skriv ut igen i 100 procent, eller räkna med den skala du fick fram.
Vanliga skalor
- Ritningar: 1 : 20, 1 : 50, 1 : 100, 1 : 400 och 1 : 500.
- Kartor: 1 : 10 000, 1 : 25 000, 1 : 50 000 och 1 : 100 000.
- Modeller: 1 : 18, 1 : 43, 1 : 72, 1 : 87 och 1 : 160.
- Förstoringar: 2 : 1, 5 : 1 och 10 : 1.
Om resultatet ligger nära någon av dessa är det troligen den skala som är tänkt. Ligger det mellan två skalor kan ritningen vara utskriven i fel storlek. Då kan du räkna ut hur mycket den behöver förstoras med kalkylatorn för att byta skala.
Skala och förhållande
En skala är ett förhållande mellan två längder, precis som 2 : 3 i ett recept. Skalor skrivs nästan alltid med 1 på den ena sidan, men 4 : 10 och 1 : 2,5 är samma skala. Förhållandekalkylatorn förenklar förhållanden, och skalkalkylatorn räknar med skalor som 2 : 3 direkt.
Vanliga fel
- Att inte göra om till samma enhet. 9 m och 4,5 cm ger 2, inte 200, om man glömmer att 9 m är 900 cm.
- Att dela åt fel håll. Verkligt mått delat med bildmått ger talet efter kolon vid en förminskning.
- Att mäta en för kort sträcka, så att mätfelet blir stort.
- Att räkna ut skalan från en area. Ytor ändras med skalans tal i kvadrat, så ta roten ur först, eller räkna med areaskalekalkylatorn.
Alla kalkylatorer för skala finns bland skalkalkylatorerna, bland annat ritskalekalkylatorn för byggritningar. Fler räknare för skolans matte hittar du bland mattekalkylatorerna.