Pensionskalkylator

Vad är pension?

Pension är den inkomst du lever på efter arbetslivet. I Sverige byggs pensionen upp av tre delar: den allmänna pensionen från staten, tjänstepensionen från din arbetsgivare och det du själv valt att spara privat. Hur hög din pension blir beror på hur mycket du jobbat, vilken lön du haft, vilket kollektivavtal som gällt på dina jobb och hur mycket du sparat själv.

För en genomsnittlig svensk blir pensionen ungefär 60–70 % av slutlönen. Det innebär en tydlig inkomstsänkning jämfört med arbetslivet — och en av anledningarna till att många börjar spara privat redan i tjugoårsåldern. Ju tidigare du börjar, desto mer jobbar ränta-på-ränta-effekten för dig.

Hur räknas din pension ut?

Den allmänna pensionen bygger på alla inkomster du haft under livet. Varje år sätts 18,5 % av din pensionsgrundande inkomst (PGI) av till pensionssystemet — 16 procentenheter till inkomstpensionen och 2,5 procentenheter till premiepensionen. Taket för PGI är 7,5 inkomstbasbelopp per år, motsvarande cirka 52 125 kr i månaden 2026. Tjänar du mer än så får du ingen allmän pension på den övre delen.

Tjänstepensionens premie varierar efter vilket kollektivavtal som gäller. ITP1 och SAF-LO sätter av 4,5 % av lönen upp till brytpunkten och 30 % över den. AKAP-KR (kommun och region) sätter av 6 % respektive 31,5 %. PA16 för statligt anställda ligger på runt 6,1 % och 31,6 % plus Kåpan-avsättningar. För privat sparande räknas helt enkelt insättningarna plus den avkastning som byggs upp över tid.

Kalkylatorn simulerar hur alla tre delar växer år för år tills du når din uttagsålder. Sedan delas kapitalet med ett delningstal som tar hänsyn till förväntad återstående livslängd från uttagsåldern. Resultatet är din månatliga pension — beräknad i dagens penningvärde så att den är direkt jämförbar med dagens lön.

Fördelningen mellan tre pelare

För en medelinkomsttagare utgör allmän pension ofta 50–60 % av den totala pensionen, tjänstepensionen 30–40 % och privat sparande 10–20 %. För höginkomsttagare skiftar förhållandet — eftersom allmän pension har tak på 7,5 inkomstbasbelopp blir tjänstepensionen proportionellt större. En tjänsteman med lön på 70 000 kr/mån kan få nästan hälften av pensionen från tjänstepensionen.

Kvinnor har i snitt 20–30 % lägre pension än män i Sverige. Orsakerna är lägre livsinkomst, mer deltidsarbete och fler år av föräldraledighet. Har du varit hemma med barn eller arbetat deltid är privat pensionssparande extra viktigt för att täcka upp. Bygg upp ditt privata sparande med hjälp av ISK-kalkylatorn eller räkna på ränta-på-ränta-effekten.

Uttagsåldern påverkar mycket

När du tar ut din pension spelar stor roll. Varje år du väntar ger runt 6–8 % högre månadspension livet ut. Det beror på att du dels fortsätter tjäna in pensionsrätt, dels att kapitalet fördelas över färre återstående år. En skillnad på 30 % mellan pension vid 62 och vid 70 år är inte ovanlig.

Från 2026 gäller riktålder 67 år för dig som är född 1960–1964. Riktåldern är referenspunkten i hela pensionssystemet — garantipension betalas inte ut förrän då, och det förhöjda grundavdraget (som sänker skatten på pensionen) aktiveras först det år du fyller 67. Tidigast kan du ta ut allmän pension tre år innan riktåldern, alltså vid 62–64 år beroende på födelseår.

Pension efter skatt — vad blir kvar?

Pensionen beskattas som inkomst av tjänst. Kommunalskatten varierar mellan cirka 29 % och 36 % beroende på kommun — snittet är 32,38 % år 2026. Från det år du fyller 67 får du ett förhöjt grundavdrag som sänker skatten med 15 000–23 000 kr per år jämfört med en löntagare under 66.

Har du en pension på 25 000 kr/mån före skatt betalar du cirka 22–24 % skatt som pensionär 67+ — motsvarande netto på cirka 19 000–19 500 kr/mån. Samma pensionär under 67 skulle betala runt 26 % skatt och få ut 18 500 kr. För att se exakt hur mycket skatt du betalar på pensionen, använd vår pension efter skatt-kalkylator med din kommun och dina uppgifter.

Så höjer du din framtida pension

Det finns flera praktiska sätt att påverka pensionen uppåt — och de flesta kostar ingenting att genomföra:

• Jobba längre innan pensionsuttag — varje extra år ger runt 6–8 % högre livsvarig månadspension
• Se över din tjänstepension och flytta fribrev till en förvaltare med lägre avgifter
• Spara privat i ISK istället för IPS som är dubbelbeskattat sedan 2016
• Börja tidigt — 1 000 kr/mån från 25 till 65 års ålder blir cirka 1,5 miljoner med 5 % avkastning
• Ompröva fondvalet i premiepensionen med jämna mellanrum
• Har du låg PGI kan tilläggssparande höja ersättningsgraden avsevärt

En bra utgångspunkt är att sikta på en ersättningsgrad runt 60 % av slutlönen. Ligger du under det med bara allmän pension och tjänstepension behöver du nästan alltid komplettera med privat sparande.