Pension — kalkylatorer för hela pensionssystemet

Din pension byggs upp av tre delar: allmän pension från staten, tjänstepension från din arbetsgivare och privat pensionssparande. Tillsammans ska de ge dig inkomsten du lever på som pensionär. 2026 är ett omvälvande år — riktålder 67 införs som ny gemensam åldersgräns för hela pensionssystemet och ersätter de tidigare fasta åldrarna 65, 66 och 67.

Hur mycket pension du får beror på hur mycket och hur länge du jobbat, vilket kollektivavtal du haft och hur mycket du sparat privat. En tumregel är att pensionen ofta motsvarar 60–70 % av slutlönen — men det varierar stort mellan olika yrken, avtalsområden och privat sparande. Räkna din egen pension i pensionskalkylatorn.

Allmän pension betalas ut av Pensionsmyndigheten och består av två delar: inkomstpension och premiepension. Totalt avsätts 18,5 % av din pensionsgrundande inkomst (PGI) varje år. Av dessa går 16 procentenheter till inkomstpensionen och 2,5 procentenheter till premiepensionen, där du själv väljer fonder eller låter AP7 Såfa förvalta åt dig. Se hur fondvalet påverkar i PPM-kalkylatorn.

Taket för pensionsgrundande inkomst 2026 är 7,5 inkomstbasbelopp, alltså 625 500 kr per år — motsvarande ungefär 52 125 kr i månaden. Tjänar du över det taket får du ingen allmän pension på den delen. Har du haft låg livsinkomst kan du få garantipension som fyller ut underifrån från riktåldern.

Nio av tio svenskar har tjänstepension via sin arbetsgivare, oftast genom kollektivavtal. De fem stora avtalsområdena är ITP1 och ITP2 (privata tjänstemän), SAF-LO (privata arbetare), AKAP-KR (kommun och region) och PA16 (statligt anställda). Hur mycket som sätts av skiljer sig mellan avtalen.

• ITP1 och SAF-LO: 4,5 % av lön upp till 52 125 kr/mån, 30 % över brytpunkten
• AKAP-KR (kommun/region): 6 % av lön upp till brytpunkten, 31,5 % över
• PA16 Avdelning I (statligt): drygt 6 % upp till brytpunkten, ca 31,6 % över (plus Kåpan Tjänste och Kåpan Flex)
• ITP2 (förmånsbestämd): garanterat belopp som procent av slutlön vid 30 års tjänstetid

Tjänstepensionen är ofta den största pensionsdelen för höginkomsttagare eftersom den inte har samma tak som allmän pension. För en månadslön på 60 000 kr kan tjänstepensionspremien vara nästan dubbelt så stor som avsättningen till allmän pension. Räkna ut din tjänstepension i tjänstepensionskalkylatorn.

Avdragsrätten för privat pensionssparande (IPS och pensionsförsäkring) togs bort 1 januari 2016. Sedan dess blir ett fortsatt IPS-sparande dubbelbeskattat för de flesta — både vid insättning och vid uttag. Undantag gäller dig som har enskild firma eller saknar tjänstepension via jobbet.

För privat pensionssparande är ISK det mest attraktiva alternativet 2026. ISK-skatten är 1,065 % av kapitalet, men ett nytt skattefritt fribelopp på 300 000 kr per person införs från 2026. Det betyder att du som har mindre än 300 000 kr i ISK betalar ingen schablonskatt alls. Räkna på ditt eget sparande i kalkylatorn för privat pensionssparande.

• Riktålder 67 år införs för födda 1960–1964 och ersätter tidigare 65/66/67
• Förhöjt grundavdrag från 67 år ger lägre skatt på pension
• ISK-skatten blir 1,065 % men fribelopp på 300 000 kr införs
• Inkomstbasbeloppet höjs till 83 400 kr (ger tak 52 125 kr/mån för PGI)
• Prisbasbeloppet höjs till 59 200 kr
• Brytpunkten för statlig skatt för pensionärer 67+ är 760 500 kr/år

Vill du se hela bilden av din framtida pension? Börja med pensionskalkylatorn som räknar ut alla tre pelare tillsammans. Vill du jämföra kollektivavtal eller förstå din tjänstepension på djupet? Använd tjänstepensionskalkylatorn. Drömmer du om att gå i pension tidigt? Testa pensionsålderskalkylatorn för att se vilket kapital du behöver.

Vill du bygga upp ett privat pensionskapital? Räkna i kalkylatorn för privat pensionssparande. Vill du se hur fondvalet i premiepensionen påverkar utbetalningen? Använd PPM-kalkylatorn. Funderar du över hur mycket skatt du faktiskt betalar på pensionen? Se vår pension efter skatt-kalkylator.