Kalkylverket
Hem
Alla kalkylatorer
Kalkylverket

Sveriges mest använda kalkylatorer. Gratis, snabba och enkla att använda.

Populära

  • Trallkalkylator
  • Bolånekalkylator
  • Momskalkylator
  • Procentkalkylator
  • Släpkalkylator

Kategorier

  • Alla kalkylatorer
  • Privatekonomi
  • Företagande
  • Bostad
  • Fordon
  • Bygg
  • Energi
  • Hälsa
  • Matematik

Om sajten

  • Om oss
  • Kontakt
  • Annonsera
  • Affiliatelänkar
  • Om annonser

Juridiskt

  • Integritetspolicy
  • Cookiepolicy
  • Användarvillkor
  • Ansvarsfriskrivning

© 2026 Kalkylverket.se — Alla rättigheter förbehållna

Drivs med ❤️ av PKB Solutions

Hem›Kalkylatorer›Privatekonomi›Pension

Pension — kalkylatorer för hela pensionssystemet

Räkna ut din framtida pension från alla tre pensionspelare. Här hittar du kalkylatorer för allmän pension, tjänstepension och privat sparande — anpassade efter svenska regler 2026 med riktålder 67.

Annons

Alla kalkylatorer i Pension

TjänstepensionskalkylatorRäkna ut din tjänstepension enligt ITP, SAF-LO, AKAP-KR eller PA16 — se månadspension och avgiftseffekt.PensionskalkylatorRäkna ut din framtida pension från alla tre pelare och se vad som blir kvar efter skatt.PPM-kalkylator (premiepension)Räkna ut din premiepension — se hur fondvalet påverkar månadspensionen.Pensionsålder-kalkylatorRäkna ut om du har råd att gå i pension tidigare än 67 — se kapitalbehov, gap och månadssparande.Privat pensionssparande-kalkylatorRäkna ut hur ditt privata pensionssparande växer till extra pension per månad — med ISK 2026.

Så fungerar det svenska pensionssystemet 2026

Din pension byggs upp av tre delar: allmän pension från staten, tjänstepension från din arbetsgivare och privat pensionssparande. Tillsammans ska de ge dig inkomsten du lever på som pensionär. 2026 är ett omvälvande år — riktålder 67 införs som ny gemensam åldersgräns för hela pensionssystemet och ersätter de tidigare fasta åldrarna 65, 66 och 67.

Hur mycket pension du får beror på hur mycket och hur länge du jobbat, vilket kollektivavtal du haft och hur mycket du sparat privat. En tumregel är att pensionen ofta motsvarar 60–70 % av slutlönen — men det varierar stort mellan olika yrken, avtalsområden och privat sparande. Räkna din egen pension i pensionskalkylatorn.

Allmän pension — statens del

Allmän pension betalas ut av Pensionsmyndigheten och består av två delar: inkomstpension och premiepension. Totalt avsätts 18,5 % av din pensionsgrundande inkomst (PGI) varje år. Av dessa går 16 procentenheter till inkomstpensionen och 2,5 procentenheter till premiepensionen, där du själv väljer fonder eller låter AP7 Såfa förvalta åt dig. Se hur fondvalet påverkar i PPM-kalkylatorn.

Taket för pensionsgrundande inkomst 2026 är 7,5 inkomstbasbelopp, alltså 625 500 kr per år — motsvarande ungefär 52 125 kr i månaden. Tjänar du över det taket får du ingen allmän pension på den delen. Har du haft låg livsinkomst kan du få garantipension som fyller ut underifrån från riktåldern.

Tjänstepension — från arbetsgivaren

Nio av tio svenskar har tjänstepension via sin arbetsgivare, oftast genom kollektivavtal. De fem stora avtalsområdena är ITP1 och ITP2 (privata tjänstemän), SAF-LO (privata arbetare), AKAP-KR (kommun och region) och PA16 (statligt anställda). Hur mycket som sätts av skiljer sig mellan avtalen.

  • ITP1 och SAF-LO: 4,5 % av lön upp till 52 125 kr/mån, 30 % över brytpunkten
  • AKAP-KR (kommun/region): 6 % av lön upp till brytpunkten, 31,5 % över
  • PA16 Avdelning I (statligt): drygt 6 % upp till brytpunkten, ca 31,6 % över (plus Kåpan Tjänste och Kåpan Flex)
  • ITP2 (förmånsbestämd): garanterat belopp som procent av slutlön vid 30 års tjänstetid

Tjänstepensionen är ofta den största pensionsdelen för höginkomsttagare eftersom den inte har samma tak som allmän pension. För en månadslön på 60 000 kr kan tjänstepensionspremien vara nästan dubbelt så stor som avsättningen till allmän pension. Räkna ut din tjänstepension i tjänstepensionskalkylatorn.

Privat pensionssparande — det du själv väljer

Avdragsrätten för privat pensionssparande (IPS och pensionsförsäkring) togs bort 1 januari 2016. Sedan dess blir ett fortsatt IPS-sparande dubbelbeskattat för de flesta — både vid insättning och vid uttag. Undantag gäller dig som har enskild firma eller saknar tjänstepension via jobbet.

För privat pensionssparande är ISK det mest attraktiva alternativet 2026. ISK-skatten är 1,065 % av kapitalet, men ett nytt skattefritt fribelopp på 300 000 kr per person införs från 2026. Det betyder att du som har mindre än 300 000 kr i ISK betalar ingen schablonskatt alls. Räkna på ditt eget sparande i kalkylatorn för privat pensionssparande.

Nya regler 2026 — detta ändras

  • Riktålder 67 år införs för födda 1960–1964 och ersätter tidigare 65/66/67
  • Förhöjt grundavdrag från 67 år ger lägre skatt på pension
  • ISK-skatten blir 1,065 % men fribelopp på 300 000 kr införs
  • Inkomstbasbeloppet höjs till 83 400 kr (ger tak 52 125 kr/mån för PGI)
  • Prisbasbeloppet höjs till 59 200 kr
  • Brytpunkten för statlig skatt för pensionärer 67+ är 760 500 kr/år

Vilken kalkylator passar dig?

Vill du se hela bilden av din framtida pension? Börja med pensionskalkylatorn som räknar ut alla tre pelare tillsammans. Vill du jämföra kollektivavtal eller förstå din tjänstepension på djupet? Använd tjänstepensionskalkylatorn. Drömmer du om att gå i pension tidigt? Testa pensionsålderskalkylatorn för att se vilket kapital du behöver.

Vill du bygga upp ett privat pensionskapital? Räkna i kalkylatorn för privat pensionssparande. Vill du se hur fondvalet i premiepensionen påverkar utbetalningen? Använd PPM-kalkylatorn. Funderar du över hur mycket skatt du faktiskt betalar på pensionen? Se vår pension efter skatt-kalkylator.

Vanliga frågor

Hur många delar består den svenska pensionen av?

+
Pensionen består av tre delar: allmän pension (inkomstpension + premiepension) från staten, tjänstepension från arbetsgivaren och privat pensionssparande. Allmän pension är obligatorisk för alla, tjänstepension har nio av tio via kollektivavtal, och privat sparande är frivilligt men allt viktigare när pensionsnivåerna sjunker över tid. Se helheten i vår pensionskalkylator.

Vad är riktålder och varför införs det 2026?

+
Riktåldern är den ålder då du förväntas gå i pension enligt det reformerade pensionssystemet. 2026 är riktåldern 67 år och gäller för personer födda 1960–1964. Riktåldern kommer sedan att höjas i takt med att medellivslängden ökar — prognosen pekar mot 68 år för födda 1965–1969. Tidigast kan du ta ut allmän pension tre år innan riktåldern. Räkna på olika uttagsåldrar i pensionsålderskalkylatorn.

Hur tidigt kan jag gå i pension?

+
Allmän pension kan tas ut tidigast från 62 år om du är född 1960 eller tidigare, och från 63 år för födda 1961–1962. Garantipension kan du inte få förrän vid riktåldern (67 år). Tjänstepensionsavtalen tillåter ofta tidigare uttag — ITP och SAF-LO från 55 år, AKAP-KR från 62 år. Är du intresserad av tidig pension kan du räkna på det i vår pensionsålderskalkylator.

Hur mycket får en svensk i snitt i pension?

+
Genomsnittspensionen 2026 ligger på cirka 22 000–24 000 kr/mån före skatt, med stora variationer. Många pensionärer har en ersättningsgrad på 60–70 % av sin slutlön, men kvinnor har i snitt betydligt lägre pension än män. En stor del av skillnaden förklaras av deltidsarbete, föräldraledighet och lägre löner över livet.

Vad är skillnaden mellan inkomstpension och premiepension?

+
Båda är delar av allmän pension men fungerar olika. Inkomstpensionen (16 % av PGI) är ett fiktivt konto som räknas upp med inkomstindex — alla pensionssparares konton stiger och faller i takt med löneutvecklingen i Sverige. Premiepensionen (2,5 % av PGI) är ett riktigt fondkapital där du själv väljer fonder eller använder förvalet AP7 Såfa. Räkna på fondvalets effekt i vår PPM-kalkylator.

Behöver jag spara privat till pensionen?

+
För de flesta — ja. Den allmänna pensionen plus tjänstepensionen ger ofta 55–65 % av slutlönen, vilket kan innebära en stor inkomstsänkning. Genom att spara 1 000–3 000 kr/mån i ISK under 30 år kan du bygga upp ett kapital som gör stor skillnad. Använd vår kalkylator för privat pensionssparande för att se hur mycket du behöver sätta av.

Vad är tjänstepension och har jag det?

+
Tjänstepension är pension som din arbetsgivare betalar in utöver lönen, ofta via kollektivavtal. Jobbar du på en arbetsplats med kollektivavtal har du sannolikt ett av de fem stora avtalen: ITP1/ITP2, SAF-LO, AKAP-KR eller PA16. Saknar din arbetsgivare kollektivavtal kan du ändå ha tjänstepension via en individuell överenskommelse — men cirka 10 % av de anställda har ingen tjänstepension alls. Räkna ut din förväntade tjänstepension i tjänstepensionskalkylatorn.

När bör jag börja pensionsspara privat?

+
Ju tidigare desto bättre, tack vare ränta-på-ränta-effekten. 1 000 kr/mån från 25 till 65 års ålder med 5 % real avkastning blir cirka 1,5 miljoner kronor — men startar du i stället vid 45 år blir samma månadssparande bara runt 410 000 kr. Du kan se effekten tydligt i vår ränta-på-ränta-kalkylator och planera ditt sparande med kalkylatorn för privat pensionssparande.

Vad händer med pensionen om jag byter jobb?

+
Din intjänade tjänstepension följer med som ett så kallat fribrev — pengarna ligger kvar hos det bolag som förvaltade dem. Du kan ofta flytta fribrevet till en ny förvaltare med lägre avgift. Går du från ett avtal (t.ex. ITP) till ett annat (t.ex. AKAP-KR) byggs ny pension upp enligt det nya avtalet parallellt. Vid pensioneringen summeras alla dina fribrev och nya intjänanden. Se vad det kan betyda för dig i tjänstepensionskalkylatorn.

Hur räknar jag ut min pension själv?

+
Den mest exakta prognosen får du via Pensionsmyndighetens minPension.se som summerar alla dina verkliga pensionskonton. För scenariojämförelser — vad händer om du jobbar längre, sparar mer eller byter jobb — är våra öppna kalkylatorer bättre. Börja med huvudpensionskalkylatorn för helhetsbilden och använd sedan specialkalkylatorerna för att djupdyka i tjänstepension, privat sparande eller PPM.

Relaterade kategorier

Trädgård & UtemiljöSamhälle & PolitikPrivatekonomiFöretagandeFordonBostad & Fastighet