Flytspackelkalkylator – kg och säckar

Beräkningen bygger på ett enda tal: åtgångstalet, alltså hur många kilo torrpulver som går åt per kvadratmeter och millimeter skikttjocklek. Multiplicera ytan med tjockleken och åtgångstalet, lägg på marginal och dela med säckvikten.

Weber anger 1,7 kg per millimeter och kvadratmeter, vilket betyder att det går åt 17 kg torrpulver för att jämna ut 10 millimeter på en kvadratmeter. Weberfloor 120 och Finja 260 ligger båda på 1,75, medan flera byggvaruhus använder 1,8 som säker tumregel.

Kilo torrpulver = yta i m² × skikttjocklek i mm × åtgångstal. Antal säckar = kilo inklusive marginal ÷ säckvikt, avrundat uppåt.

Ett golv på 20 m² som ska jämnas ut med 10 mm kräver 20 × 10 × 1,75 = 350 kg torrpulver. Med 10 procent marginal blir det 385 kg, vilket motsvarar 16 säckar à 25 kg. Du får hem 400 kg och har 15 kg över.

Marginalen är inte överdrift. Massan rinner ner i porer, sprickor och svackor som du inte ser när du mäter, och en del blir kvar i hinken.

Åtgångstalet varierar mellan produkter eftersom densiteten skiljer sig. Det står alltid på säcken eller i tillverkarens datablad, och det är den siffran du ska använda — därför är åtgångstalet ett eget fält i kalkylatorn i stället för en fast konstant.

• Weber, generell rekommendation: 1,7 kg/m²/mm.
• Weberfloor 120 och Finja 260: 1,75 kg/m²/mm.
• Byggvaruhusens tumregel för säkerhets skull: 1,8 kg/m²/mm.
• Kalkylatorn varnar om du anger ett tal utanför intervallet 1,7–1,8.

Skillnaden mellan 1,7 och 1,8 låter liten men blir en hel säck på ett normalstort rum. Använd tillverkarens siffra när du har den, och den högre när du är osäker.

Minsta skikttjocklek är normalt 3–4 mm. Tunnare än så flyter massan inte ut ordentligt och riskerar att släppa från underlaget. Ska du bara jämna ut mindre svackor punktvis är finspackel ett bättre val än avjämningsmassa.

På ett normalt betonggolv eller spånskivegolv räcker 5–15 mm beroende på hur ojämnt underlaget är. Mät med ett långt rätskede på flera ställen och utgå från det djupaste stället, inte snittet — massan söker sig till lägsta punkten.

Värmekablar eller värmefolie ska täckas med cirka 15 mm avjämningsmassa. För tunt skikt gör att värmen fördelas ojämnt, med varma stråk rakt ovanför kablarna, och kabeln riskerar dessutom att ligga oskyddad. Kalkylatorn varnar om du anger mindre än 15 mm med elgolvvärme vald.

Här gäller normalt minst 15 mm massa över slangens överkant. Eftersom slangen i sig är cirka 15–20 mm i diameter betyder det ofta en total skikttjocklek kring 30 mm. Det tredubblar materialåtgången jämfört med ett vanligt utjämningsskikt — räkna noga innan du beställer.

Orden används om vartannat i butik, men skillnaden spelar roll för åtgången. Flytspackel och avjämningsmassa är samma sak: en självutjämnande massa som hälls ut och söker sig plan av egen kraft. Det är den produkten kalkylatorn räknar på.

Finspackel är tjockare, dras ut med spackelspade och används för att laga enstaka hål, sprickor och mindre svackor. Det flyter inte ut av sig självt och passar därför inte för hela golvytor.

Det finns dessutom fiberförstärkta massor för träbjälklag och snabbtorkande varianter för snäva tidsplaner. Åtgångstalet skiljer sig mellan dem, så läs alltid säcken innan du räknar.

Massan blandas med visp i borrmaskin tills den är helt klumpfri, och ska sedan hällas ut inom några minuter. Räkna med att en person hinner blanda och hälla ungefär en säck i taget — därför är det nästan alltid två personer som gör jobbet, en som blandar och en som häller och drar ut.

Använd spackelraka eller tandad raka för att fördela massan, och en piggroller för att få bort luftbubblor. Stäng av ventilation och drag under torkningen, eftersom drag ger ojämn uttorkning och kan orsaka sprickor.

Över ungefär 30–40 kvadratmeter blir det svårt att hinna med för hand. Då används pumputrustning, vilket i praktiken betyder att en firma anlitas.

Primern binder damm, minskar underlagets sugförmåga och gör att massan flyter ut jämnt i stället för att stanna upp och bilda kanter. På ett osugande underlag ger den dessutom vidhäftning.

Åtgången varierar kraftigt med underlagets sugförmåga och hur mycket primern ska spädas — ett poröst betonggolv drar betydligt mer än en tät yta. Kalkylatorn räknar med ett justerbart schablonvärde, men läs alltid tillverkarens datablad för din produkt och ditt underlag.

Låt primern torka helt före spacklingen. Häller du massan på blöt primer kan vidhäftningen försämras i stället för att förbättras.

Tumregeln är en vecka per 10 millimeter skikttjocklek innan ytan får beläggas med tätskikt eller täta golvmaterial. Ett 30 mm skikt över vattenburen golvvärme betyder alltså cirka tre veckors väntan — det påverkar tidsplanen mer än själva jobbet.

Gångbar är ytan betydligt tidigare, ofta efter några timmar, men det är restfukten som styr när nästa moment får börja. Vid tveksamheter mäter man fukten i betongen i stället för att gissa.

Ska golvet sedan plattsättas räknar du plattor och spill i kakelkalkylatorn och fästmassan i fix- och fogkalkylatorn. Ska det bli trägolv i stället finns parkett- och laminatkalkylatorn.

I våtrum ska golvet luta mot brunnen, och lutningen ska vara jämn. Det gör spacklingen betydligt svårare eftersom självutjämnande massa av naturliga skäl vill lägga sig plant — fallet byggs upp med särskilda produkter eller genom att massan bearbetas medan den är färsk.

Kombinerat med kravet på behörig utförare för tätskiktet gör det att fallbyggnad i våtrum sällan är ett lämpligt gör-det-själv-projekt. Räkna på helheten i badrumsrenoveringskalkylatorn.

• Flytspackel: cirka 100–150 kr per 25-kilossäck.
• Primer: några hundralappar per dunk, räcker normalt till flera rum.
• Hyra av blandare eller pumputrustning tillkommer vid större ytor.

Anlitar du hantverkare för spacklingen är arbetet ROT-berättigat med 30 procent av arbetskostnaden, max 50 000 kr per person och år. Material ingår inte. Ange offertbeloppet i kalkylatorn så räknas avdraget in automatiskt.

Se även ROT-avdragskalkylatorn för din årsram och hantverkarkostnadskalkylatorn för timpris och arbetstid.

1. Att räkna på snittdjupet i stället för det djupaste stället. Massan söker sig till lägsta punkten.
2. Att blanda för mycket vatten. Massan flyter bättre men blir svagare och kan spricka.
3. Att spackla utan primer, vilket ger ojämn utflytning och sämre vidhäftning.
4. Att blanda för lite åt gången. Massan ska hällas ut i en följd, annars syns skarvarna.
5. Att belägga golvet för tidigt. Restfukt under ett tätt golvmaterial ger fuktskador.

1. Mät golvytan och kontrollera planheten med ett långt rätskede.
2. Bestäm skikttjocklek utifrån det djupaste stället och eventuell golvvärme.
3. Läs av åtgångstalet på säcken och räkna ut antal säckar i kalkylatorn.
4. Sopa och dammsug golvet noggrant, laga större hål och sprickor.
5. Grunda med primer och låt torka enligt anvisningen.
6. Blanda och häll ut massan i en följd, arbeta ut den med spackelraka.
7. Låt torka — räkna en vecka per 10 mm innan tätskikt eller täta golvmaterial.

Ska du gjuta i stället för att spackla finns betongkalkylatorn och betongplattekalkylatorn. Alla nio verktygen för golv och innervägg hittar du under Golv & innervägg, och hela byggsamlingen under Bygg & renovering.