Gipsskivekalkylator – skivor och skruv

Grunden är enkel: väggytan delat med skivans yta, avrundat uppåt. Det som gör beräkningen värd att göra ordentligt är allt runtomkring — skruvåtgången, skarvmetrarna och framför allt att skivbredden måste passa regelavståndet.

Antal skivor = väggyta × (1 + spill) ÷ skivans yta, avrundat uppåt. Bygger du med dubbla lager multipliceras antalet med två. Skarvmeter = väggyta ÷ skivans bredd, eftersom en lodrät skarv uppstår vid varje skivbredd.

En vägg på 5 × 2,5 meter är 12,5 m². Med 10 procent spill för urtag blir det 13,75 m². En skiva på 1200 × 2400 mm täcker 2,88 m², vilket ger fem skivor. Vid cc 600 går det cirka 35 skruv per skiva, alltså omkring 170 skruv totalt, och skarvarna blir 11 löpmeter.

Det här är det vanligaste felet, och det upptäcks först när skivan sitter på plats. Skivans kanter måste landa mitt på en regel för att kunna skruvas fast och för att skarven ska bli stabil. Det kräver att skivbredden går jämnt upp mot regelavståndet.

• 900 mm skiva passar cc 450 — två regelfack per skiva.
• 1200 mm skiva passar cc 600 — två regelfack per skiva.
• 900 mm skiva på cc 600 fungerar inte, eftersom 900 delat med 600 blir 1,5.
• 1200 mm skiva på cc 450 fungerar inte heller, av samma skäl.

Kalkylatorn räknar kvoten och varnar om kombinationen inte går ihop, med förslag på vilket cc-avstånd som passar det format du valt. Ska du bygga stommen först räknar du reglar och löpmeter virke i regelkalkylatorn.

I proffsledet är 900 mm-skivan idag vanligast. Den är lättare att hantera ensam, väger mindre per skiva och ger tätare regelavstånd, vilket gör väggen styvare.

Bland gör-det-självare är 1200 mm populärare, eftersom det blir färre skivor att sätta upp och färre skarvar att spackla. Nackdelen är vikten — en 1200 × 2700 mm standardgips väger en bra bit över 25 kilo och är svår att hantera själv.

Höjdmåtten följer takhöjden. 2400 mm räcker i normala rum, 2500 och 2700 mm finns för högre tak, och 3000 mm används i äldre hus. Välj en höjd som täcker väggen i ett stycke — en vågrät skarv mitt på väggen är både fulare och svagare.

Gyproc anger cirka 35 skruv per skiva för formatet 1200 × 2400 mm vid cc 600, och cirka 44 skruv vid cc 450. Kalkylatorn räknar om det till din skivstorlek.

Skruvavståndet är ungefär 200 mm längs skivans kanter och 300 mm i fält. Skruven ska dras så att pappret trycks in något men aldrig brister — bryter du igenom kartongen tappar skruven sitt grepp helt och måste sättas om bredvid.

Vid brandkrav skruvas tätare och ofta i dubbla lager. Kontrollera vilken klass väggen ska uppfylla innan du börjar, eftersom det påverkar både skivtyp och montage.

Ett lager räcker för vanliga innerväggar. Dubbla lager används när väggen ska klara högre brand- eller ljudkrav, eller när den ska bära tyngre saker.

Vid dubbla lager måste skarvarna förskjutas mellan lagren. Ligger skarvarna rakt ovanpå varandra försvinner hela poängen — både brandmotståndet och ljudreduktionen bygger på att det inte finns en genomgående skarv.

Kalkylatorn påminner om det när du väljer två lager, och räknar automatiskt dubbelt antal skivor medan skarvmetrarna bara räknas på det yttersta lagret, eftersom det är det enda som spacklas.

Varje lodrät skarv ska armeras med pappersremsa eller nätremsa och spacklas i flera omgångar. Räkna en meter remsa per skarvmeter, plus remsa i innerhörn.

Spackelåtgången varierar kraftigt med vilket system du använder och hur många lager du drar, så läs tillverkarens datablad — den anges normalt per löpmeter skarv eller per kvadratmeter vägg. Kalkylatorn ger dig skarvmetrarna, som är det underlag du behöver för att räkna ut mängden.

Skruvhålen spacklas också, normalt i två omgångar. Ju fler skivor, desto fler hål — vilket är ett argument till för det bredare formatet om du spacklar själv.

Allt som ska ligga inne i väggen måste vara på plats innan gipsen sätts upp: elrör, eldosor, vattenledningar och isolering. Att öppna en färdig gipsvägg för en glömd eldosa är ett av de tråkigaste momenten i en renovering.

Isoleringsmängden räknar du ut i isoleringskalkylatorn. Tänk på att isolering i en innervägg oftast handlar om ljud snarare än värme, vilket påverkar vilken produkt du ska välja.

Gips i sig bär ingenting. Allt som ska hänga tungt — köksskåp, tv-fästen, väggmonterade toaletter, bokhyllor — måste förankras i något bakom skivan. Det vanligaste sättet att lösa det är att sätta en träskiva som första lager och gipsen ovanpå.

Metoden är standard i svensk bygghandel. Byggmax beskriver OSB-skivan som en skiva som vanligtvis fästs bakom gipsskivor just för att möjliggöra upphängning av tyngre föremål, och samtidigt höjer den väggens stabilitet.

De två är i praktiken likvärdiga i styrka, men OSB är oftast billigare. Plywood med not och spont ger något stabilare skarvar. En träskiva på 15 mm gör att du kan skruva upp i stort sett vad som helst var som helst på väggen, utan att först leta reda på reglarna och utan plugg.

Ett vanligt upplägg är att ersätta det andra gipslagret med en träskiva i stället för att bygga dubbelt gips. Du får då både bärighet och en färdig gipsyta att spackla.

• Skivan monteras med långkanten vinkelrätt mot reglarna, och skarvarna förskjuts mellan raderna.
• Lämna 2–3 mm mellan skivorna och cirka 10 mm mot golvet, så att rörelser tas upp.
• Acklimatisera skivorna plant i rummet i ett till två dygn före montage.
• Kontrollera att virke och skivor har en fuktkvot under cirka 16 procent.
• Gipsen skruvas sedan ovanpå med cirka 200 mm avstånd längs kanterna och 300 mm i fält.

Kalkylatorn räknar antal förstärkningsskivor, yta och kostnad när du väljer OSB eller plywood, och lägger till skruven som går åt för att fästa skivan i reglarna.

Det finns även förstärkningsgips, till exempel Norgips Ultra Board, som är en kraftigare gipsskiva avsedd som underlagsskiva bakom standardgips. Den klarar enligt tillverkaren 23 kilo draglast med en 5 mm träskruv och behåller gipsens brandegenskaper, vilket en träskiva inte gör på samma sätt.

I våtrum gäller branschreglerna. En träskiva kan användas som infästningsunderlag bakom ett godkänt tätskikt, men hela systemet måste vara kompatibelt och utfört enligt reglerna — kontrollera alltid med den som ansvarar för tätskiktet innan du bestämmer väggens uppbyggnad.

För lättare saker fungerar gipspluggar, men de har en tydlig gräns. Räkna aldrig med att en plugg i enkelt gips ska bära mer än något enstaka kilo i dragriktning.

Standardgips på 12,5 mm täcker de flesta innerväggar. Utöver den finns våtrumsgips för utrymmen med fuktbelastning, brandgips för väggar med brandkrav och hård gips för väggar som ska tåla slag eller bära tung inredning.

Renoveringsgips på 6,5 eller 9,5 mm är tunnare och används för att klä över befintliga ytor utan att bygga ut väggen mer än nödvändigt. Den är böjligare och lämpar sig även för rundade former.

Specialgips kostar betydligt mer, ofta 250–450 kr per skiva mot 89–180 kr för standardgips. Använd den bara där den faktiskt behövs.

• Standardgips 12,5 mm: cirka 89–180 kr per skiva.
• Våtrums-, brand- och hårdgips: cirka 250–450 kr per skiva.
• Gipsskruv, skarvremsa och skarvspackel tillkommer.
• Reglar och stomme räknas separat.

Anlitar du snickare för att bygga och skiva väggen är arbetet ROT-berättigat med 30 procent av arbetskostnaden, max 50 000 kr per person och år. Materialet ingår inte. Ange offertbeloppet i kalkylatorn så räknas avdraget in.

Se ROT-avdragskalkylatorn för din årsram och hantverkarkostnadskalkylatorn för timpris och arbetstid.

Gips kapas inte med såg utan ritsas med kniv längs en rak list, knäcks över kanten och skärs loss på baksidan. Det går snabbt, dammar minimalt och ger en rakare kant än en såg.

Urtag för eldosor görs med hålsåg eller gipsfräs. Mät från två fasta punkter och överför måtten till skivan innan du sätter upp den — det är betydligt svårare att träffa rätt när skivan väl sitter på plats.

1. Att välja skivbredd som inte går jämnt upp mot regelavståndet, så att kanterna hamnar mellan reglarna.
2. Att lägga skarvarna rakt ovanpå varandra vid dubbla lager.
3. Att skruva så hårt att kartongpappret brister, vilket gör att skruven tappar greppet.
4. Att glömma eldosor och rör innan skivorna sätts upp.
5. Att räkna utan spill för urtag kring dörrar, fönster och installationer.

1. Bygg stommen med rätt cc-avstånd för det skivformat du valt.
2. Dra el, vatten och sätt eldosor, och lägg in isolering.
3. Räkna ut antal skivor och skruv i kalkylatorn.
4. Sätt upp skivorna med kanterna mitt på reglarna, förskjut skarvarna vid dubbla lager.
5. Skruva med cirka 200 mm avstånd längs kanter och 300 mm i fält.
6. Armera skarvarna med remsa och spackla i flera omgångar.
7. Slipa, grunda och måla eller tapetsera.

Ska väggen tapetseras räknar du rullarna i tapetkalkylatorn, och ska den målas finns färgåtgångskalkylatorn. Alla nio verktygen finns under Golv & innervägg, och hela byggsamlingen under Bygg & renovering.