Så räknar du ut hur mycket kakel du behöver
Beräkningen sker i två steg. Först räknar du ut hur många plattor som går på en kvadratmeter, sedan lägger du på spill och avrundar upp till hela paket. Det som gör kakel klurigare än golv är att fogen räknas in — varje platta upptar sin egen yta plus halva fogen runt om.
Räkna golv och vägg var för sig om du använder olika format på dem. Kalkylatorn summerar de två ytorna, så sätter du en av dem till noll räknar du bara på den andra.
Formel
Plattor per m² = 1 ÷ ((plattans bredd + fogbredd) × (plattans höjd + fogbredd)), där måtten räknas i meter. Antal plattor = ytan × (1 + spill) × plattor per m², avrundat uppåt. Antal paket = ytan inklusive spill ÷ paketets täckning, också avrundat uppåt.
Räkneexempel
En platta på 30 × 30 cm med 3 mm fog upptar 30,3 × 30,3 cm, alltså 0,0918 m². Det ger 1 ÷ 0,0918 ≈ 10,9 plattor per kvadratmeter — den siffra branschen brukar avrunda till 11.
Ska du kakla ett badrum med 6 m² golv och 25 m² vägg blir ytan 31 m². Med 12 procent spill behöver du 34,7 m², vilket motsvarar cirka 379 plattor. Täcker ett paket 1,2 m² blir det 29 paket.
Plattor per kvadratmeter för vanliga svenska format
Siffrorna nedan gäller med 3 mm fog, som är det vanligaste. Bredare fog ger färre plattor per kvadratmeter, smalare fog fler — därför är fogbredden ett eget fält i kalkylatorn.
- 10 × 10 cm: cirka 94 plattor per m².
- 7,5 × 15 cm (metro): cirka 84 plattor per m².
- 15 × 15 cm: cirka 43 plattor per m².
- 20 × 20 cm: cirka 24 plattor per m².
- 30 × 30 cm: cirka 11 plattor per m².
- 30 × 60 cm: cirka 5,5 plattor per m².
- 60 × 60 cm: cirka 2,8 plattor per m².
Har du ett format som inte finns i listan väljer du Eget mått i kalkylatorn och skriver in bredd och höjd i centimeter.
Spill vid plattsättning
Tumregeln i branschen är att aldrig räkna med mindre än 10 procent extra. Kakel går sönder vid kapning, plattor kommer med skador från transporten, och du behöver plattor kvar för framtida reparationer eftersom serier utgår ur sortimentet.
- Standardformat upp till cirka 40 cm: 10–15 procent spill.
- Storformat från 60 cm och uppåt: 15–20 procent, eftersom varje förstörd platta kostar mycket mer.
- Diagonal sättning: lägg på ytterligare 10–15 procentenheter — alla kantplattor kapas i vinkel och restbiten kan sällan användas.
- Små rum med mycket kapning runt dörrar, rör och nischer: räkna i övre delen av intervallet.
Kalkylatorn sätter spillet automatiskt utifrån format och mönster, men du kan skriva in ett eget värde. Blir påslaget orimligt lågt för valt mönster får du en varning i uträkningen — beräkningen körs ändå.
Sättmönster och Byggkeramikrådets regler
Rak sättning
Plattorna sitter rakt över varandra i ett rutnät. Det är enklast att sätta, ger minst spill och passar alla format. Rak sättning ställer också lägst krav på att väggen är i lod, eftersom felet inte vandrar.
Förband
Förband betyder att varje rad förskjuts i förhållande till raden under. Halvförband, där förskjutningen är 50 procent, är klassiskt för avlånga plattor som metro.
Här finns dock en regel som många missar: enligt Byggkeramikrådet ska plattor som är längre än 40 cm sättas med högst en tredjedels förskjutning, inte halvförband. Anledningen är att stora plattor är svagt konvexa — med halvförband hamnar plattans högsta punkt mitt emot grannens lägsta, vilket ger en synlig nivåskillnad i fogen. Kalkylatorn varnar automatiskt när du kombinerar förband med ett format över 40 cm.
Diagonal sättning
Plattorna vrids 45 grader mot väggen. Det ger ett livfullt uttryck och kan få ett litet rum att kännas större, men är den dyraste varianten: både spillet och arbetstiden ökar markant.
Fogbredd — vad ska du välja?
3 mm är standard och fungerar för de flesta format. Smalare fog ställer högre krav på att plattorna är måttriktiga, och för rektifierade plattor med slipade kanter kan 2 mm fungera. Handgjorda och rustika plattor behöver bredare fog, ofta 4–6 mm, eftersom måtten varierar mer.
Fogbredden påverkar både hur många plattor som går åt och hur mycket fogmassa du behöver. Fogåtgången räknar du ut i fix- och fogkalkylatorn, som också beräknar fästmassa utifrån kamstorlek.
Kakel eller klinker — vad är skillnaden?
Kakel är glaserat lergods som nästan alltid sitter på vägg. Det är poröst i godset och tål inte frost, men är lätt att kapa och sätta.
Klinker är tätare och hårdare, oftast av stengods eller porslinsstengods, och används på golv där det ska tåla slitage och fukt. Klinker klarar också frost och fungerar därför utomhus. Ska plattan ligga på golv i våtrum är det klinker som gäller.
Halkrisken mäts i R-värde. För badrumsgolv rekommenderas normalt minst R10, och i offentliga våtutrymmen ännu högre. Blank klinker blir mycket hal när den är våt.
Våtrum — krav på behörighet och tätskikt
Kaklar du ett badrum eller annat våtutrymme räcker det inte att plattorna sitter fast. Bakom kaklet ska det finnas ett tätskikt utfört enligt branschreglerna från Byggkeramikrådet eller GVK, och arbetet ska utföras av ett behörigt företag.
Konsekvensen av att strunta i det märks först vid en vattenskada: utan intyg och behörig utförare kan försäkringsbolaget sätta ned eller neka ersättningen helt. Det gäller även om du gjort ett tekniskt korrekt jobb själv.
Kalkylatorn räknar bara material och kostnad — den ersätter inte branschreglerna. Planerar du en hel badrumsrenovering finns en översikt över kostnaderna i badrumsrenoveringskalkylatorn.
Underarbetet före plattsättning
Ett golv som ska plattsättas måste vara plant. Ojämnheter gör att plattorna hamnar i olika nivå, vilket syns direkt i fogarna och kan leda till att plattor lossnar. Räkna ut hur mycket avjämningsmassa som går åt i flytspackelkalkylatorn.
På golv med fall mot brunn är kravet dessutom att fallet är jämnt och ligger inom branschreglernas intervall. Det är ett av skälen till att plattsättning i våtrum sällan är ett lämpligt förstagångsprojekt.
Vad kostar kakel och klinker 2026?
Materialpriser
- Kakel: cirka 150–600 kr/m² beroende på serie och ursprung.
- Klinker: cirka 200–900 kr/m².
- Storformat och exklusiva serier: upp mot 1 800 kr/m².
- Fästmassa: cirka 150–350 kr per 20–25 kg säck.
- Fogmassa: cirka 100–250 kr beroende på förpackningsstorlek.
Arbetskostnad och ROT-avdrag
Plattsättare tar normalt 500–850 kr i timmen exklusive moms. Eftersom tidsåtgången varierar kraftigt med format, mönster och rummets form är det bäst att utgå från en offert i stället för ett schablonpris per kvadratmeter — därför anger du arbetskostnaden som ett belopp i kalkylatorn.
ROT-avdraget ger 30 procent skattereduktion på arbetet, max 50 000 kr per person och år, och material ingår inte. Kalkylatorn drar av ROT automatiskt och stannar vid takbeloppet. Se även ROT-avdragskalkylatorn och hantverkarkostnadskalkylatorn.
Fem vanliga misstag
- Att räkna utan fog. En platta på 30 cm upptar 30,3 cm med 3 mm fog — glömmer du det får du för många plattor per kvadratmeter.
- Att beställa exakt åtgång. Under 10 procent spill fungerar i praktiken aldrig vid plattsättning.
- Att blanda kartonger från olika partier utan att kontrollera nyans och kalibrering.
- Att sätta storformat i halvförband, vilket ger synliga nivåskillnader i fogarna.
- Att börja kakla innan underlaget är plant och tätskiktet är godkänt.
Fler kalkylatorer för samma projekt finns under Golv & innervägg — bland annat parkett och laminat om golvet ska bli trä i stället. Hela samlingen ligger under Bygg & renovering.