Poolvärmepump – vad kostar det?

Avdunstningen är hela problemet

En uppvärmd pool förlorar värme på fyra sätt: avdunstning från ytan, strålning mot himlen, ledning ner i marken och konvektion mot luften. Av dessa dominerar avdunstningen fullständigt — över 80 procent av all värme som lämnar poolen gör det genom att vatten förångas.

Det beror på att det krävs enormt mycket energi att förånga vatten. Att värma en liter en grad kostar 1,16 wattimmar. Att förånga samma liter kostar 630 wattimmar, alltså över femhundra gånger mer. Varje liter som avdunstar tar med sig lika mycket värme som skulle ha räckt för att höja hela poolen en bråkdel av en grad.

Konsekvensen är att pooltäckningen inte är ett tillbehör utan den enskilt viktigaste komponenten i hela uppvärmningen. Ett täcke stoppar avdunstningen mekaniskt, och därmed fyra femtedelar av värmeförlusten.

Vad skillnaden blir i praktiken

För en pool på fyra gånger åtta meter som hålls vid 28 grader under en fyramånaderssäsong varierar energibehovet dramatiskt beroende på hur den skyddas.

• Utan skydd — omkring 2,8 kWh per kvadratmeter poolyta och dygn, alltså cirka 10 700 kWh på en säsong
• Enkelt poolskydd eller duk — omkring 0,9 kWh per kvadratmeter och dygn, cirka 3 500 kWh
• Lamelltäcke eller pooltak — omkring 0,55 kWh per kvadratmeter och dygn, cirka 2 100 kWh

Siffrorna stämmer med vad branschen själv anger. En oskyddad pool hamnar enligt poolåterförsäljarna på 10 000 till 12 000 kWh per säsong, medan en välskyddad landar på 1 500 till 2 500. Skillnaden är alltså en faktor fem.

Formel

Energibehovet består av två delar. Uppvärmningen i början av säsongen är poolvolymen i liter gånger temperaturhöjningen gånger 1,163 wattimmar. Underhållet är poolytan gånger förlusten per kvadratmeter och dygn gånger antalet dygn. Summan delas sedan med värmepumpens COP för att få elförbrukningen.

Räkneexempel

En pool på fyra gånger åtta meter med 1,4 meters djup rymmer 44,8 kubikmeter och har 32 kvadratmeters yta. Att värma den från 12 till 28 grader kräver 834 kWh. Med enkelt poolskydd förloras 0,9 kWh per kvadratmeter och dygn, alltså 28,8 kWh om dygnet, vilket över 120 dygn blir 3 456 kWh. Totalt 4 290 kWh värme, som med COP 4,5 kräver 953 kWh el — cirka 1 670 kr vid elpriset 1,75 kr.

Varje grad kostar tio procent

Vattentemperaturen slår hårdare än de flesta tror. Avdunstningen drivs av skillnaden i ångtryck mellan vattenytan och luften, och ångtrycket stiger brant med temperaturen. Tumregeln är att varje grad varmare vatten kostar omkring tio procent mer energi.

Skillnaden mellan 26 och 30 grader är alltså inte fyra procent utan närmare femtio. För många är 26 grader fullt tillräckligt för att bada bekvämt, och de fyra graderna uppåt kostar mer än vad hela poolpumpen drar på en säsong.

Poolvärmepumpens COP är ovanligt högt

En poolvärmepump arbetar under gynnsammare förhållanden än en husvärmepump. Den hämtar värme ur sommarluft på tjugo grader och levererar till vatten på 28, alltså ett temperaturlyft på bara åtta grader. En husvärmepump kan behöva lyfta från minus femton till plus 55, alltså sjuttio grader.

Därför anges poolvärmepumpar med COP mellan fyra och sex, och tillverkarna marknadsför ibland värden upp mot femton. De högsta siffrorna gäller vid ideala förhållanden: varm luft, hög luftfuktighet och ljummet vatten. Räkna med fyra till fem som säsongsmedel i svenskt klimat, och lägre tidigt och sent på säsongen när luften är kall.

Samma logik som för husvärmepumpar gäller här, fast tvärtom: ju mindre temperaturlyft desto högre verkningsgrad. Vad COP betyder i kronor förklaras närmare i COP och SCOP-kalkylatorn, och för husets uppvärmning finns luft-vattenkalkylatorn som arbetar under betydligt tuffare förhållanden.

Cirkulationspumpen glöms alltid bort

Kalkylatorn räknar uppvärmningen. Till den kommer cirkulationspumpen, som måste gå för att filtrera vattnet och för att värmepumpen ska ha något att värma. En normal poolpump drar 500 till 750 watt och går sex till tolv timmar per dygn, vilket blir 400 till 1 300 kWh på en säsong.

I många pooler står cirkulationspumpen för nästan lika mycket el som uppvärmningen, särskilt om poolen är välskyddad. En inverterstyrd poolpump som går på lägre varvtal längre tid kan halvera den posten. Räkna på den separat i apparatkostnadskalkylatorn.

Poolen och elavtalet

Poolsäsongen sammanfaller med årets billigaste elmånader, vilket är en av de få fördelarna med att ha en energislukande pool. Spotpriset ligger normalt betydligt lägre i juni till augusti än i januari, och skillnaden mellan elområden är också mindre på sommaren.

Har du rörligt avtal betyder det att poolen kostar mindre än vad ett årsmedelpris antyder. Kontrollera vad ditt område faktiskt ligger på i elpris per elområde och vilken avtalsform som passar i rörligt eller fast elpris. Räknar du om kilowattimmar till kronor snabbt finns kWh till kronor.

Har du solceller är poolen dessutom en nästan idealisk last: den drar som mest när solen står som högst, vilket höjer egenanvändningsgraden. Räkna på den kombinationen i egenanvändning solceller.

Var i landet poolen står spelar roll

Två faktorer skiljer sig mellan norr och söder. Den ena är säsongslängden: i Skåne är det rimligt att hålla poolen varm från mitten av maj till slutet av september, medan säsongen i Norrland realistiskt är två månader kortare. Den andra är lufttemperaturen, som påverkar både förlusterna och värmepumpens verkningsgrad.

Kalkylatorn hanterar det första genom säsongens längd i dygn. Det andra är svårare att modellera exakt, men tumregeln är att en poolvärmepump i norra Sverige presterar ungefär en halv COP-punkt sämre än samma pump i söder, eftersom den arbetar fler timmar med kall luft i början och slutet av säsongen.

Vad som händer om du startar för tidigt

Den vanligaste kostnadsfällan är att sätta igång uppvärmningen i april när vattnet håller åtta grader och nätterna fortfarande går ner mot nollan. Då jobbar värmepumpen med sämsta möjliga förutsättningar: stort temperaturlyft, kall luft och maximala förluster.

Väntar man tre veckor har solen gjort en del av jobbet gratis, luften är varmare och pumpen arbetar med betydligt högre verkningsgrad. Skillnaden i säsongskostnad kan bli tusenlappar, och antalet användbara baddagar blir nästan lika många eftersom aprilbaden ändå sällan blir av.

Poolvärmepump mot andra uppvärmningssätt

• Värmepump — 4 till 6 gånger mer värme än el, i särklass billigast i drift men kräver investering
• Elpatron eller genomströmmare — verkningsgrad ett, alltså fyra till sex gånger dyrare att driva
• Solfångare — gratis energi men levererar bara när solen skiner och kräver stor takyta
• Solabsorberande lamelltäcke — billigast av alla, fungerar både som skydd och solfångare
• Anslutning till husets värmesystem — möjligt men gör ofta husets pump underdimensionerad

Den sista punkten är värd en varning. Att koppla poolen till husets bergvärmepump låter effektivt men innebär att pumpen dimensionerats för husets behov, inte husets behov plus en pool. Resultatet blir ofta att elpatronen går igång, och då är fördelen borta.

Så kortar du kostnaden utan att sänka komforten

• Lägg på täcket varje kväll — nattens avdunstning är den största enskilda förlusten
• Sänk måltemperaturen två grader, vilket sparar omkring tjugo procent
• Starta säsongen senare, när både luft och vatten är varmare och pumpen arbetar effektivare
• Stäng inte av pumpen när du åker bort — sänk temperaturen i stället, det är billigare än att värma upp igen
• Vindskydd runt poolen minskar avdunstningen påtagligt, eftersom vind för bort den fuktiga luften ovanför ytan

Den sista punkten underskattas ofta. Avdunstningen bromsas av att luften närmast ytan blir mättad med fukt. Blåser den luften bort fortsätter avdunstningen ohämmat, vilket är varför en blåsig dag kostar betydligt mer än en stilla.

Solvärme och lamelltäcken

Ett vanligt lamelltäcke bevarar värme. Ett med solabsorberande lameller, ofta svarta eller transparenta, gör dessutom nytta åt andra hållet: det fungerar som en solfångare och överför energin direkt till vattnet. Enligt tillverkarna kan det höja temperaturen med flera grader en solig dag.

I praktiken innebär det att värmepumpen kanske inte behöver gå alls under stora delar av högsommaren. Merkostnaden mot ett vanligt täcke betalar sig ofta på ett par säsonger för den som har en pool i soligt läge.

Var siffrorna kommer ifrån

Konstanten 1,163 wattimmar per liter och grad följer av vattnets specifika värmekapacitet, 4 186 joule per kilo och grad. Poolbranschen anger tumregeln att en kubikmeter kräver cirka 1,2 kWh per grad, vilket är samma sak avrundat uppåt.

Förlusttalen per kvadratmeter och dygn är kalibrerade mot poolåterförsäljarnas egna säsongssiffror: 10 000 till 12 000 kWh för en oskyddad pool på fyra gånger åtta meter och 1 500 till 2 500 kWh för en välskyddad. Modellen träffar den oskyddade änden exakt och hamnar strax över den skyddade, eftersom branschens lägsta siffror avser pooler som dessutom har isolerad stomme. Uppgiften att avdunstningen står för över 80 procent av förlusten kommer från svenska poolleverantörer.

Temperaturfaktorn på tio procent per grad är en branschgängse tumregel som speglar att ångtrycket stiger brant med vattentemperaturen. Beräkningen tar inte hänsyn till cirkulationspumpens elförbrukning, till solinstrålning eller till hur mycket poolen används — bad ökar avdunstningen märkbart. Fler energikalkylatorer finns i Energi.