Dags att byta elavtal?
Se Telinets elavtal.
Se elavtalEn dusch kostar mer än de flesta tror, och vattnet är en tredjedel av notan. Räkna ut vad din dusch kostar och vad ett snålspolande munstycke skulle spara.
Hur ofta och hur länge hushållet duschar
Alla i hushållet som duschar regelbundet
Räkna genomsnittet över året. Daglig dusch blir 7
Tiden vattnet faktiskt rinner. De flesta underskattar den — ta tid en gång så vet du
Mät med hink i tio sekunder och multiplicera med sex. Äldre munstycke 15–20, modernt 10–14, snålspolande 6–9
Kallvatten in och färdig dusch ut
Vinter 4–6 grader, sommar 12–15. Årsmedel kring 8 grader i större delen av landet
Normal duschtemperatur är 37–39 grader. Varje grad lägre sänker energiåtgången med cirka tre procent
Vad energin och vattnet kostar dig
Värmepump delar elpriset med sin verkningsgrad. Välj Annat för fjärrvärme, pellets eller ved
Totalpris inklusive elhandel, energiskatt, nätavgift och moms
Rörlig del av VA-taxan inklusive avlopp och moms. Står på vattenräkningen. Vanligt spann 20–60 kr
Beräkningen är en vägledande uppskattning baserad på de uppgifter du anger. Resultatet kan skilja sig från verkligt utfall beroende på individuella förutsättningar, lokala regler, priser, materialval och andra omständigheter. Kontrollera alltid viktiga uppgifter innan du fattar beslut eller påbörjar ett arbete.
Se Telinets elavtal.
Se elavtalSe Telinets elavtal.
Se elavtalNästan alla beräkningar av vad en dusch kostar tittar bara på energin som går åt för att värma vattnet. Det är halva sanningen. Vattnet i sig kostar också pengar — du betalar både för att få det levererat och för att få det renat när det försvinner ner i avloppet.
För en tiominutersdusch med normalt flöde landar energin på drygt sju kronor och vattnet på ytterligare tre och en halv. Vattnet är alltså ungefär en tredjedel av kostnaden. Har du värmepump som värmer varmvattnet blir förhållandet ännu tydligare: då kostar vattnet mer än värmen.
Energin räknas som liter gånger temperaturhöjning gånger 1,163 wattimmar. Att värma en liter vatten en grad kräver alltså 1,163 Wh, vilket följer direkt av vattnets specifika värmekapacitet på 4 186 joule per kilo och grad. Vattenkostnaden är helt enkelt volymen gånger din kommuns kubikmeterpris, där både dricksvatten och avlopp ingår.
Ett duschmunstycke som ger tolv liter i minuten under tio minuter förbrukar 120 liter. Kallvattnet håller åtta grader och duschen fyrtioåtta grader varmare räknat till 38 grader, alltså trettio graders höjning. Energin blir 120 × 30 × 1,163 = 4 187 wattimmar, alltså 4,19 kWh. Med ett elpris på 1,75 kr blir det 7,33 kr. Vattnet kostar 0,12 kubikmeter gånger 30 kr, alltså 3,60 kr. Totalt 10,93 kr för en dusch.
Av alla faktorer är flödet den som slår hårdast, eftersom det påverkar både energin och vattnet samtidigt. Ett gammalt munstycke kan ge arton liter i minuten medan ett modernt snålspolande ger sex. Det är en tredjedel av vattnet — och därmed en tredjedel av kostnaden — för en dusch som i praktiken känns likadan.
Mät ditt eget flöde med en hink och ett tidtagarur. Fyll i tio sekunder, multiplicera med sex, så har du liter per minut. Det tar en minut och är det enda sättet att veta säkert — tillverkarens uppgift gäller vid ett visst tryck som sällan matchar ditt.
Räknat på avkastning per investerad krona finns knappast något som slår ett snålspolande duschmunstycke. Det kostar två till fyra hundralappar, tar fem minuter att skruva dit och kan halvera duschkostnaden direkt. För ett hushåll som duschar mycket handlar det om tusenlappar per år.
Anledningen till att det knappt märks är att munstycket blandar in luft i vattenstrålen. Trycket känns detsamma medan volymen halveras. Undantaget är den som gillar mycket vatten över axlarna, där skillnaden märks — men då kan man i stället korta duschtiden med samma effekt på kostnaden.
Varmvattnet står för ungefär en femtedel av en normalvillas totala energianvändning, och duschen är den överlägset största delen av varmvattnet. Till skillnad från uppvärmningen går den inte att isolera bort — ingen tilläggsisolering i världen sänker kostnaden för en tjugominutersdusch.
Det gör varmvattnet till den post där beteendet betyder allt. En familj på fyra som duschar dagligen i tio minuter med normalt flöde gör av med nästan 16 000 kr per år. Halverar de flödet sparar de närmare 8 000 kr utan att någon behöver duscha kortare.
Två poster ligger utanför beräkningen och gör verkligheten något dyrare än siffran här.
Stilleståndsförlusterna för en normal villaberedare ligger på 300 till 700 kilowattimmar per år, alltså 500 till 1 200 kr. De är oberoende av hur mycket du duschar och hör därför inte hemma i en kostnad per dusch, men de bör räknas in när du bedömer hela varmvattenkostnaden.
Det ligger nära till hands att sänka varmvattenberedarens temperatur för att spara energi, men där finns en gräns som inte ska passeras. Legionellabakterier trivs i ljummet vatten mellan 20 och 45 grader och dör först vid 60 grader och uppåt. Beredaren ska därför hålla minst 60 grader i tanken.
Det du däremot kan göra är att ställa blandningsventilen ut mot kranarna lägre, exempelvis 50 grader. Då hålls tanken varm nog för att döda bakterier medan risken för skållning minskar — särskilt viktigt i hushåll med små barn. Energibesparingen blir marginell men säkerheten bättre.
En svensk använder i genomsnitt omkring 140 liter vatten per person och dygn, allt inräknat — dricka, matlagning, toalett, disk, tvätt och hygien. Personlig hygien är den största enskilda posten.
Sätt det i relation till en daglig tiominutersdusch med tolv liter i minuten. Den ensam förbrukar 120 liter per dygn, alltså nästan lika mycket som en genomsnittssvensk gör av med på allt tillsammans. Kalkylatorn visar din förbrukning per person och dygn just för att du ska kunna göra den jämförelsen. Ligger du långt över 140 finns det utrymme att spara.
Kallvattnets temperatur varierar över året och mellan orter. På vintern kan det vara fyra till sex grader, på sommaren tolv till femton. Skillnaden påverkar energiåtgången med tio till femton procent, vilket är förklaringen till att varmvattnet kostar mer i februari än i juli trots samma duschvanor.
Duschtemperaturen ligger normalt kring 38 grader. Varje grad lägre sänker energiåtgången med ungefär tre procent. Det är ingen dramatisk besparing men gratis att prova.
Kostnaden per kilowattimme skiljer sig kraftigt mellan värmekällor. Direktverkande el i en elpatron kostar hela elpriset, medan en värmepump som producerar varmvatten delar elpriset med sin verkningsgrad. Med SCOP 3,2 kostar varmvattnet alltså ungefär en tredjedel.
Det får en intressant konsekvens: har du värmepump blir vattnet den dominerande kostnaden och energibesparing spelar mindre roll än volymbesparing. Har du direktverkande el är det tvärtom. Vill du jämföra vad olika värmekällor kostar per kilowattimme finns bränslejämförelsen.
Kommunens vatten- och avloppstaxa har två delar: en fast grundavgift kopplad till fastigheten och vattenmätarens storlek, och en rörlig avgift per kubikmeter. Det är bara den rörliga delen som påverkas av hur mycket du duschar, och det är den siffran du ska mata in här.
Nivån varierar kraftigt. Enligt Svenskt Vattens taxestatistik för 2026 betalar ett typiskt småhus mellan 5 500 och nästan 26 000 kr per år beroende på kommun, med ett genomsnitt kring 10 500 kr. Den rörliga kubikmeteravgiften ligger ofta kring 30 kr inklusive moms, men kan vara både lägre och betydligt högre. Skillnaderna beror på geografi, ledningsnätets ålder och investeringsbehov — inte på vattnets kvalitet.
Ett fullt badkar rymmer 150 till 200 liter. Med tolv liter i minuten motsvarar det en dusch på tretton till sjutton minuter. Duschar du kortare än så är duschen billigare, duschar du längre är badet det. Med ett snålspolande munstycke på sex liter i minuten vinner duschen nästan alltid — då krävs en halvtimme under strålen för att komma upp i badkarets volym.
Vill du se vad hela hushållets elförbrukning ligger på finns elförbrukning hushåll, och enskilda apparater kan du räkna på i apparatkostnadskalkylatorn. Fler verktyg för vardagens elposter finns i Varmvatten & vardagsel.
Energiberäkningen bygger på vattnets specifika värmekapacitet, 4 186 joule per kilo och grad, vilket motsvarar 1,163 wattimmar per liter och grad. Det är en fysikalisk konstant, inte en uppskattning. Vattenförbrukningen på 140 liter per person och dygn kommer från Svenskt Vatten, liksom uppgifterna om VA-taxans nivå och spridning 2026.
Flödesvärdena för olika munstyckstyper är branschgängse spann. Ditt eget flöde bör du mäta med hink och tidtagarur i stället för att gissa. Kalkylatorn räknar inte in varmvattenberedarens stilleståndsförluster eller det kalla vatten som spolas bort medan du väntar på att det ska bli varmt — båda gör verkligheten något dyrare än beräkningen.
Jämför diskmaskinens kostnad per disk med handdisken — el, varmvatten och årskostnad.
Räkna ut vad ett bastubad kostar i el utifrån aggregatets effekt och dina vanor.
Räkna ut vad en tvätt kostar i el och vatten — per maskin, per år och per temperatur.
Räkna ut vad en droppande kran eller rinnande toalett kostar per månad och år.
Räkna ut vad terrassvärmen kostar per kväll och säsong — och jämför el mot gasol.
Räkna ut hushållets vattenförbrukning per år — och vad vattnet och värmningen kostar.
Triangelns area och omkrets ur bas och höjd, tre sidor eller två sidor och vinkel.
Dividera bråk genom att multiplicera med det inverterade bråket. Se varje steg i uträkningen.
Räkna ut intäkten för såld solel — spotpris, nätnytta och skattereduktionen 60 öre.
Gon till grader och tillbaka, plus radianer, streck och riktning från norr.
Beräkna din totala uppvärmningskostnad baserat på energiförbrukning, energipris och verkningsgrad.
Beräkna semesterlön och semestertillägg enkelt.