COP och SCOP — två tal som mäter olika saker
COP står för Coefficient of Performance och anger hur många kilowattimmar värme pumpen ger per kilowattimme el vid ett bestämt ögonblick. Måttet mäts vid en angiven utetemperatur, ofta plus sju grader, och vid en angiven framledningstemperatur, ofta 35 grader. Det är ett laboratorievärde.
SCOP är samma sak fast utslaget över en hel uppvärmningssäsong, och kallas på svenska årsvärmefaktor. Eftersom en svensk vinter innehåller betydligt fler kalla timmar än plus sju grader ligger SCOP alltid under COP. Det är SCOP du ska jämföra modeller på, och särskilt SCOP för den kalla klimatzonen — som är den relevanta för Sverige.
En pump som anges med COP 5 kan mycket väl ha SCOP 3,5. Båda siffrorna är korrekta. De svarar bara på olika frågor.
Vad talet betyder i praktiken
SCOP 4 innebär att pumpen levererar fyra kilowattimmar värme för varje kilowattimme el den drar. Tre av fyra kommer alltså gratis ur berget, marken eller uteluften. Det är därför en värmepump kan vara billigare i drift än nästan allt annat, trots att el är ett av de dyraste bränslena per kilowattimme.
Formel
Elförbrukning = värmebehov delat med SCOP. Ett hus som behöver 20 000 kWh med SCOP 4 drar alltså 5 000 kWh el. Resterande 15 000 kWh är gratis energi från omgivningen. Med ett elpris på 1,75 kr blir årskostnaden 8 750 kr, alltså 44 öre per kilowattimme värme.
En SCOP-punkt är inte värd lika mycket överallt
Här gör de flesta ett tankefel. Eftersom elförbrukningen är värmebehovet delat med SCOP är sambandet inte rätlinjigt utan en hyperbel. Ju högre SCOP, desto mindre betyder nästa steg uppåt.
- Från 2,0 till 2,5 sparar 3 500 kr per år på ett hus med 20 000 kWh
- Från 3,0 till 3,5 sparar 1 667 kr
- Från 4,0 till 4,5 sparar 972 kr
- Från 5,0 till 5,5 sparar 636 kr
Det första halvsteget är alltså värt fem och en halv gånger mer än det sista. Praktiskt betyder det att en dyrare pump med SCOP 5,0 i stället för 4,5 sällan räknar hem sig, medan skillnaden mellan en gammal pump på 2,5 och en ny på 3,5 är stor nog att motivera ett byte.
Kalkylatorn räknar ut vad nästa halva SCOP-punkt är värd för just ditt hus, och jämför med vad föregående halvsteg gav. Kvoten mellan dem visar hur snabbt avkastningen faller.
Databladets SCOP är inte vad du får
SCOP mäts på uppvärmning. I ditt hus ska pumpen dessutom ladda varmvattenberedaren till minst 55 grader, vilket sänker verkningsgraden till ungefär två tredjedelar, och elpatronen kopplar in de kallaste dygnen med verkningsgrad ett.
Sammantaget hamnar den verkliga årsvärmefaktorn 14 till 41 procent under databladet, beroende på pumptyp och hus.
- Bergvärme med lågtemperaturradiatorer — datablad 4,2, verkligt utfall omkring 3,4
- Luft-vatten med golvvärme i Mellansverige — datablad 4,2, verkligt omkring 3,6
- Luft-vatten med radiatorer i norra Sverige — datablad 3,0, verkligt omkring 2,5
- Frånluft i ett hus från 1980-talet — datablad 3,2, verkligt omkring 1,9
Varje pumptyp har sin egen kalkylator där gapet räknas fram i detalj: bergvärme, luft-vatten, luft-luft och frånluft. Alla samlade finns i Värmepumpar.
Energimyndighetens fältmätningar bekräftar bilden. Tjugo hushåll med bergvärme gav ett snitt på 2,7 i uppmätt årsvärmefaktor, och luft-vattenvärmepumpar har uppmätts till mellan 2 och 3. Det ligger under även våra beräkningar, vilket beror på cirkulationspumpar, reglerförluster och anläggningar som inte är optimalt injusterade.
Vad som drar ner siffran
Tre faktorer förklarar nästan hela gapet mellan datablad och verklighet, och alla tre går att påverka.
- Framledningstemperaturen — ju svalare vatten värmesystemet klarar sig på, desto högre verkningsgrad. Golvvärme på 35 grader slår äldre radiatorer på 55 med bred marginal.
- Varmvattnet — kräver 55 grader oavsett värmesystem och kan inte sänkas under 60 i beredaren på grund av legionella.
- Elpatronen — hur ofta den kopplar in beror på hur pumpen dimensionerats i förhållande till husets effektbehov.
Den första går att förbättra i efterhand genom att byta ut de mest underdimensionerade radiatorerna mot större. Den tredje bestäms vid köpet och är svår att ändra sedan — räkna ut rätt storlek innan du beställer i dimensioneringskalkylatorn.
Ett fjärde sätt som ofta glöms
Det finns en faktor till som höjer årsvärmefaktorn utan att kosta något: att sänka husets värmebehov. Det låter kontraintuitivt eftersom SCOP är en kvot och borde vara oberoende av hur mycket värme som produceras. Men elpatronandelen är det inte.
Ett hus som behöver mindre effekt får en pump som täcker en större andel av toppen, vilket betyder att elpatronen kopplar in mer sällan. Sänker du inomhustemperaturen två grader minskar effektbehovet med fem till sex procent, och elpatronandelen faller snabbare än så eftersom sambandet inte är rätlinjigt. Räkna på det i sänk inomhustemperaturen.
Varför siffran ofta blir sämre än beräknat
Även den här kalkylatorn är optimistisk. Tre saker ligger utanför beräkningen och drar ner utfallet ytterligare i en verklig anläggning.
- Cirkulationspumpar som driver runt vattnet i systemet drar el dygnet runt under eldningssäsongen
- Avfrostningscykler hos luftvärmepumpar förbrukar energi utan att leverera värme
- Reglerförluster när pumpen startar och stannar i stället för att gå jämnt på dellast
Tillsammans handlar det om ytterligare fem till tio procent, vilket förklarar varför Energimyndighetens uppmätta 2,7 för bergvärme ligger under vår beräknade 3,4. Se resultatet här som ett rimligt tak snarare än en garanti — och som ett verktyg för att jämföra alternativ mot varandra, där felet slår åt samma håll för alla.
Varifrån kommer den gratis energin?
Att en värmepump levererar mer energi än den förbrukar låter som ett brott mot fysikens lagar. Det är det inte. Pumpen skapar ingen energi — den flyttar den, från ett kallare ställe till ett varmare, och det kräver arbete.
Kylskåpet gör exakt samma sak fast åt andra hållet. Det pumpar värme ut ur skåpet och släpper den bakom, vilket är därför det är varmt bakom kylskåpet. En värmepump är ett kylskåp där du bryr dig om baksidan i stället för insidan.
Ju mindre temperaturskillnad pumpen måste övervinna, desto mindre arbete krävs. Det är hela förklaringen till varför bergvärme slår luftvärme på vintern och varför golvvärme slår radiatorer. En bergvärmepump som hämtar från åtta grader och levererar 35 har 27 graders lyft. En luftvärmepump som hämtar från minus femton och levererar 55 har sjuttio.
Vad SCOP inte säger något om
Talet mäter effektivitet, inte kapacitet. En pump med utmärkt SCOP kan ändå vara för liten för huset, och då spelar verkningsgraden mindre roll eftersom elpatronen får täcka mellanskillnaden till verkningsgrad ett.
- SCOP säger inget om hur många kilowatt pumpen orkar leverera
- SCOP säger inget om hur den beter sig under minus femton grader
- SCOP säger inget om ljudnivå, livslängd eller servicebehov
- SCOP säger inget om hur bra den producerar varmvatten
Två pumpar med identisk SCOP kan därför ge helt olika elräkningar i samma hus, om den ena är rätt dimensionerad och den andra inte. Effektivitet och storlek är två separata frågor som båda måste stämma.
Så har siffrorna utvecklats
Värmepumpar har blivit påtagligt effektivare. En bergvärmepump från tidigt 2000-tal låg kring 3,0 i SCOP, medan dagens modeller anges till 4,5 och uppåt. Mycket av förbättringen kommer från inverterstyrda kompressorer som kan gå på dellast i stället för att starta och stanna.
Det gör att ett byte av en tjugo år gammal pump ofta lönar sig långt innan den gått sönder. Steget från 3,0 till 4,5 sparar närmare 4 000 kr per år på ett hus med 20 000 kWh — och det är precis i den delen av kurvan där varje punkt är värd mest.
Hur du jämför två offerter rätt
Be alltid om SCOP för kall klimatzon och vid den framledningstemperatur ditt hus faktiskt kräver. En pump som anges med SCOP 5,1 vid 35 grader kan ligga på 3,6 vid 55 grader, och har du gamla radiatorer är det den senare siffran som gäller dig.
Ta sedan skillnaden i SCOP och räkna om den till kronor per år med kalkylatorn ovan. Ställ det mot prisskillnaden mellan offerterna. Ofta visar det sig att den dyrare pumpen betalar sig, ibland att den inte gör det — och den beräkningen tar två minuter.
SCOP mot andra bränslen
Ett sätt att göra talet konkret är att räkna om det till kostnad per kilowattimme värme. Elpriset delat med SCOP ger den siffran direkt. Med 1,75 kr och SCOP 4 blir det 44 öre, vilket kan jämföras med pellets kring 99 öre, fjärrvärme kring en krona och direktverkande el på hela 1,75 kr.
Det är också brytpunkten som avgör om en värmepump slår ett bränsle. Så länge elpriset delat med SCOP understiger bränslets kostnad per kilowattimme värme vinner pumpen. Alla bränslen ställda mot varandra finns i bränslejämförelsen, och hela din uppvärmningskostnad räknar du ut i uppvärmningskostnad.
Var siffrorna kommer ifrån
COP och SCOP mäts enligt standardiserade testförhållanden inom EU:s ekodesignförordning, där kall klimatzon är den relevanta för Sverige. Uppgiften att varmvattnets verkningsgrad ligger kring 65 procent av uppvärmningens följer av att beredaren kräver minst 55 grader mot golvvärmens 35.
De uppmätta årsvärmefaktorerna kommer från Energimyndighetens fältmätningar. Elpatronandelen beror på hur pumpen dimensionerats — sambandet mellan täckningsgrad och elpatronandel är kalibrerat mot branschens uppgift att 65 procent av toppeffekten täcker 95 procent av årsenergin.
Beräkningen tar inte hänsyn till cirkulationspumpar, avfrostningscykler eller reglerförluster, vilket gör resultatet något optimistiskt jämfört med uppmätta anläggningar.