Tre intäkter — men bara en av dem är stor
När solcellerna producerar mer än huset gör av med går överskottet ut på nätet, och för det får du betalt från tre håll. Elhandlaren betalar spotpriset i ditt elområde, ofta med ett litet påslag eller avdrag beroende på avtal. Elnätsbolaget betalar nätnytta — en ersättning på typiskt 4–8 öre per kilowattimme för att din el minskar överföringsförlusterna i nätet. Och staten ger skattereduktion på 60 öre per kilowattimme för såld el, upp till 30 000 kWh per år, avräknad i deklarationen.
Summan blir ofta 1,20–1,60 kr per kilowattimme, vilket låter bra tills man jämför med vad samma kilowattimme är värd om du använder den själv: hela ditt elpris, 2 kr eller mer, eftersom du slipper både elhandel, elnätsavgift, energiskatt och moms. Kalkylatorn räknar båda sidor så att kvoten blir synlig — det är den som avgör om ett batteri eller flyttad förbrukning lönar sig.
Formel
Överskottet är produktionen gånger andelen som inte används i huset. Försäljningsintäkten är överskottet gånger spotpriset plus påslaget, nätnyttan överskottet gånger nätnyttoersättningen, och skattereduktionen 60 öre per såld kilowattimme upp till taket 30 000 kWh. Värdet av egenanvänd el är den använda delen gånger ditt totala elpris — det pris du slipper betala.
Räkneexempel
En anläggning som producerar 9 000 kWh med 40 procents egenanvändning säljer 5 400 kWh. Vid 45 öre i spotpris, 2 öre i påslag, 5 öre i nätnytta och 60 öre i skattereduktion blir intäkten 2 538 + 270 + 3 240 = 6 048 kr — 1,12 kr per såld kilowattimme, varav skattereduktionen är över hälften. De 3 600 egenanvända kilowattimmarna är samtidigt värda 7 200 kr vid 2 kr per kilowattimme. Egenanvändningen ger alltså mer pengar från färre kilowattimmar: kvoten är 1,8 mot 1.
Skattereduktionen — den avgörande posten
60 öre per kilowattimme är mer än spotpriset många timmar på sommaren, och därför är skattereduktionen ofta överskottselens största enskilda intäkt. Villkoren är rimliga men värda att känna till: anläggningen får ha högst 100 ampere säkring, du får inte sälja mer än du köper under året — reduktionen gäller upp till den mängd el du tagit ut från nätet — och taket är 30 000 kWh per anläggning och år. För normalvillan är inget av detta bindande; det är i första hand större gårdsanläggningar som slår i taken. Reduktionen gäller per anläggning, inte per person, vilket är en skillnad mot grönt avdrag som förvirrar en del hushåll.
Reduktionen dras i deklarationen mot slutlig skatt, och elnätsbolaget rapporterar automatiskt hur mycket du matat in. Precis som med grönt avdrag krävs skatt att reducera mot; den som betalar mindre skatt än sin reduktion får inte ut hela beloppet. Reduktionen har diskuterats politiskt i flera budgetar — den är inte en naturlag, och en kalkyl som hänger helt på 60-öringen står på svagare grund än en som bär sig på egenanvändning.
Därför slår egenanvändning försäljning — nästan alltid
Varje kilowattimme du använder själv sparar hela ditt inköpspris: elhandelspris, elnätets överföringsavgift, energiskatt på 45 öre inklusive moms och momsen på alltihop. Varje kilowattimme du säljer ger spotpris plus småposter. Skillnaden är typiskt en faktor 1,5 till 2, och den blir större ju högre elpriset är och ju lägre spotpriset är — vilket ofta sammanfaller, eftersom sommarens soltimmar är just när spotpriset är som lägst. Slutsatsen är att allt som flyttar förbrukning in i produktionstimmarna har hög avkastning: diskmaskin och tvätt mitt på dagen, varmvattenberedaren laddad på eftermiddagen, elbilen laddad hemma när solen står högt, poolvärmen igång dagtid. Hur stor andel du realistiskt kan använda själv räknas i egenanvändningskalkylatorn. Effekttariffer förstärker effekten ytterligare i de nät som har dem, eftersom solel dagtid också kapar effekttoppar.
Batteriet är samma logik i hårdvaruform: det flyttar överskott från middagstid till kväll och höjer egenanvändningen från 30–40 procent till 60–80. Med 50 procents grönt avdrag har den kalkylen blivit klart bättre än den var, och batterilagringskalkylatorn räknar den fullt ut — inklusive att batteriet kan tjäna pengar på stödtjänster när det inte behövs för egen del. Batteriet höjer alltså inte produktionen, bara värdet per producerad kilowattimme.
Avtalet med elhandlaren — små skillnader, stora ord
Elhandlarnas erbjudanden för mikroproducenter ser olika ut men landar nära varandra i praktiken. Vanligast är spotpris minus ett litet avdrag för balansansvar, eller spotpris plus några ören som lockerbjudande för befintliga kunder. Vissa erbjuder fast pris på inmatning, andra nettodebitering per timme där din produktion först kvittas mot förbrukningen samma timme. Kontrollera tre saker: om det finns månadsavgift för inmatningsabonnemanget, om påslaget gäller tills vidare eller bara första året, och om avtalet kräver att du också köper din el av samma bolag. Skillnaden mellan bästa och sämsta erbjudande är sällan mer än 5–10 öre per kilowattimme, alltså några hundralappar om året — värt att jämföra men inte värt att förlora nattsömn över. Byt gärna inte elhandlare mitt i sommaren om avtalet har uppsägningstid på inmatningsdelen — några veckors glapp i högsäsong kostar mer än påslagsskillnaden ger.
Säsongen — därför sammanfaller överskott och lågpris
Solcellernas obekväma sanning är att produktionen toppar när elen är billigast. Maj till augusti står för drygt hälften av årsproduktionen samtidigt som spotpriset ofta ligger under 30 öre mitt på dagen — enstaka timmar till och med kring noll när solen lyser över hela Nordeuropa samtidigt. I november och december, när elen kostar som mest, producerar anläggningen nästan ingenting. Det är därför årsgenomsnittet för spotpris är fel siffra att räkna med; kalkylatorns reglage ska sättas till snittet under just produktionstimmarna, vilket typiskt är 20–40 procent lägre än årsmedel. Med skattereduktionens fasta 60 öre spelar det mindre roll än det låter — men det förklarar varför försäljningsintäkten sällan blir så stor som en snabb överslagsräkning antyder. Vintermånadernas produktion ligger på några procent av sommarens.
Samma säsongsmönster är argumentet för att dimensionera efter egenanvändning snarare än takets storlek. En anläggning som täcker husets sommarförbrukning med marginal ger mycket överskott till lågt värde; en något mindre anläggning som producerar närmare vad huset faktiskt gör av med ger färre kilowattimmar men högre värde per styck. Optimum ligger nästan alltid högre än den intuitiva gissningen ändå, eftersom taket är gratis att fylla när ställningen och växelriktaren väl är på plats — men marginalvärdet på den sista panelraden är försäljningspris, inte inköpspris.
Momsen — gränsen vid 120 000 kr
Försäljning av el är momspliktig verksamhet, men småskaliga producenter under omsättningsgränsen kan välja att stå utanför momssystemet. Med normalvillans försäljning på några tusen kronor om året är det självklara valet att inte momsregistrera sig — administrationen kostar mer än den ger. Blir försäljningen större, eller om du vill lyfta momsen på investeringen, ändras kalkylen och då är det en fråga för en redovisningskonsult. Skattereduktionen på 60 öre påverkas inte av momsvalet. Gränsen för momsbefrielse ligger på 120 000 kr i årsomsättning, långt över vad en villaanläggning säljer för.
Praktiskt — så kommer pengarna in
Tre olika flöden med tre olika tidpunkter, vilket förvirrar många första året. Elhandlaren betalar för inmatad el månadsvis, antingen som utbetalning eller som avdrag på din elfaktura — kontrollera vilket, för ett avdrag kan göra att fakturan ser konstig ut utan att något är fel. Nätnyttan kommer från elnätsbolaget, oftast kvartalsvis eller som post på nätfakturan. Skattereduktionen syns först i deklarationen året efter, förtryckt i inkomstdeklarationen tack vare nätbolagets kontrolluppgift. Det innebär att det första kalenderårets intäkt känns liten — 60-öringen, alltså över halva intäkten, dyker upp först våren därpå. Spara första årets avräkningar — de gör det enkelt att kontrollera att alla tre flödena faktiskt kommit.
Kontrollera också att inmatningsabonnemanget är på plats innan anläggningen driftsätts. Elnätsbolaget ska göra en föranmälan via installatören, byta eller omprogrammera mätaren så att den mäter i båda riktningarna, och registrera dig som mikroproducent. Går det fel här kan inmatad el bli obetald under en period, och retroaktiv rättelse är krångligare än att göra rätt från början. Installatören sköter normalt hela processen — men fråga efter bekräftelsen. Mätarbytet är avgiftsfritt hos samtliga nätbolag.
Överskottet i solcellskalkylens helhet
Försäljningsintäkten är den mindre halvan av solcellernas ekonomi men långt ifrån oväsentlig — för en normalvilla handlar det om 4 000–8 000 kr om året, vilket är en tredjedel till hälften av anläggningens totala årsnytta. Hela bilden räknas i besparingskalkylatorn och lönsamheten över tid i återbetalningskalkylatorn. Produktionen på just ditt tak — utgångspunkten för allt — uppskattas i produktionskalkylatorn, och ditt inköpspris per kilowattimme, kalkylens andra ben, i elkostnadskalkylatorn.
Kort sagt: sälj överskottet, men bygg inte kalkylen på det. Anläggningens ekonomi står och faller med hur många kilowattimmar som aldrig behöver köpas — försäljningen är ventilen för resten, och 60-öringen gör den ventilen ovanligt generös så länge den finns kvar.