Dags att byta elavtal?
Se Telinets elavtal.
Se elavtalKyl och frys går dygnet runt, året runt — husets enda apparater utan paus. Räkna ut årskostnaden för din apparat utifrån typ och ålder, och se om ett byte till ny energiklass faktiskt räknas hem på elräkningen.
Typ och ålder styr förbrukningen
Äldre apparater byggdes mot lägre energikrav och tappar dessutom med åren — faktor 1,6 respektive 2,8 mot ny.
Totalt pris inklusive elnät, energiskatt och moms.
Vad en ny motsvarande skulle kosta
En energisnål kyl/frys i mellanklass kostar 6 000–12 000 kr.
Beräkningen är en vägledande uppskattning baserad på de uppgifter du anger. Resultatet kan skilja sig från verkligt utfall beroende på individuella förutsättningar, lokala regler, priser, materialval och andra omständigheter. Kontrollera alltid viktiga uppgifter innan du fattar beslut eller påbörjar ett arbete.
Se Telinets elavtal.
Se elavtalSe Telinets elavtal.
Se elavtalKylen och frysen drar löjligt lite effekt — kompressorn arbetar med 50–150 watt och står dessutom still större delen av tiden. Men 8 760 timmar om året förvandlar de små siffrorna: en modern kyl/frys-kombination hamnar på 150–200 kWh per år, och en tjugo år gammal på det dubbla eller trippla. I ett hushåll utan elvärme är kylkedjan därmed en av de största enskilda elposterna — inte för att den är törstig, utan för att den aldrig stänger av.
Kalkylatorn uppskattar din apparats årsförbrukning utifrån typ och ålder, räknar om till kronor med ditt elpris och ställer den mot en ny motsvarande apparat — med besparing och återbetalningstid som svar på den eviga frågan: ska den gamla trotjänaren bytas eller stå kvar?
Årsförbrukningen är apparattypens typvärde för en ny modell gånger en åldersfaktor. Typvärden: kyl utan frysfack cirka 100 kWh, kyl/frys-kombination 180, frysskåp 220 och frysbox 150. Åldersfaktorn är 1,0 för apparater under åtta år, 1,6 för 8–15 år och 2,8 för äldre än femton — äldre apparater byggdes mot helt andra energikrav, och isolering och kompressorer försämras dessutom med åren. Kostnaden är förbrukningen gånger elpriset.
En kyl/frys från 2005 i köket: 180 × 2,8 = cirka 500 kWh per år, alltså 1 000 kr vid 2 kr per kilowattimme — 2,76 kr om dagen. En ny motsvarande drar 180 kWh och kostar 360 kr: besparingen är drygt 640 kr per år. Kostar den nya 8 000 kr är återbetalningstiden drygt tolv år — på gränsen, och typiskt för kategorin: byten räknas hem på gamla apparater, höga elpriser eller när apparaten ändå ska bytas, sällan annars. Vill du snabbt översätta en uppmätt årsförbrukning till kronor med olika elpriser går det direkt i kWh-till-kronor-kalkylatorn.
Den verkliga besparingen i kylkategorin är sällan ett byte utan en avstängning. Många hus har en andra frys — ofta den gamla som flyttade ut i garaget när köket fick nytt — och den drar sina 400–600 kWh per år för att frysa en halvfull låda med bär och bröd. Att tömma, avfrosta och stänga av extrafrysen sparar hela dess förbrukning: uppåt tusenlappen om året, utan investering. Kör kalkylatorn en gång per apparat om huset har flera, och ställ frågan ärligt för var och en: behövs volymen, eller har vanan bara stått på?
Garageplaceringen har dessutom en teknisk hake: vanliga frysar är gjorda för 16–32 graders omgivning, och i ett kallt garage vintertid kan kompressorn och smörjningen arbeta utanför sitt område — vissa apparater stänger till och med av sig när garaget når frystemperatur, med tinad frys som följd. Frysboxar klarar generellt kyla bättre än skåp, men kontrollera klimatklassen på typskylten innan frysen vinterplaceras kallt. Klimatklassen anges med bokstäver — SN klarar ner till 10 grader, N till 16 — och står bredvid energimärkningen.
Kalkylatorns åldersschablon är en bra startpunkt, men den verkliga siffran är lätt att mäta: en energimätare mellan stickpropp och vägguttag för en hundralapp loggar förbrukningen, och redan efter en vecka har du ett trovärdigt årsvärde att multiplicera. Mätningen avslöjar också smygfel — en kompressor som aldrig står still, en dörrtätning som släpper eller ett frysfack som isat igen syns direkt som förhöjd förbrukning. Det är samma metodik som strömförbrukningskalkylatorn bygger på: mät effekten, multiplicera med tiden. Mät över minst ett par dygn snarare än en timme — kompressorns cykler gör korta mätningar missvisande, och avfrostningsautomatikens periodiska värmeelement syns bara i längre loggar.
Utan mätare finns två snabba hälsokontroller. Lyssna på kompressorns rytm — den ska gå i cykler med tydliga pauser; konstant surr betyder att något läcker värme in. Och känn på tätningslisten med papperstestet: kläm fast ett papper i dörren och dra — glider det ut utan motstånd läcker listen, och varm fuktig luft dras in som apparaten sedan får kyla och avfukta dygnet runt.
Två funktioner på specifikationsbladet påverkar driften mer än de flesta tillval. No frost-funktionen eliminerar avfrostningsbehovet men drar något mer el än en manuellt avfrostad apparat i samma klass — bekvämlighet mot kilowattimmar, och för den som ändå aldrig frostar av är no frost i praktiken det snålare valet. Och separata kylkretsar i kombiapparater låter frysdelen stängas av oberoende av kylen — perfekt för den som bara behöver frysvolymen till jul och bärsäsongen.
Sedan skalan gjordes om går märkningen från A till G utan plussklasser, och de flesta apparater i handeln ligger idag i C–F — en ny frys i klass F är alltså inte dålig, bara ärligt placerad på den nya skalan. Etikettens årsförbrukning i kWh är den siffra som ska in i jämförelser, och skillnaden är verklig: mellan en C- och en F-märkt kyl/frys kan det skilja 100–150 kWh per år, ett par–tre hundralappar som över apparatens femtonåriga liv blir flera tusen. Volymen står också på etiketten — rätt storlek slår hög energiklass, för en halvtom jätteapparat drar mer än en lagom fylld mindre.
Vid bytet: lämna den gamla till återvinning samma vecka. Klassikern är att den gamla kylen 'tillfälligt' blir dryckeskyl i garaget — och därmed raderar hela bytets besparing och lite till. Kommunernas återvinningscentraler tar emot kylmöbler utan kostnad, och köldmediet i äldre apparater gör korrekt skrotning till en miljöfråga, inte bara en elfråga.
Dygnetruntdriften väcker återkommande praktiska frågor. Vid strömavbrott håller en full frys maten fryst i ett–två dygn om dörren hålls stängd — halvfull kortare, och det är ytterligare ett argument för att konsolidera till färre, fullare frysar. Inför semestern: kylen kan tömmas och stängas av med dörren på glänt vid längre bortavaro, men vinsten är någon tia i veckan — frysen ska däremot aldrig stängas av för tre veckors resa, för omfrysning av innehållet kostar mer än driften. Och den som funderar på att sätta kyl eller frys på timer för att spara ska låta bli: apparaterna är byggda för kontinuerlig drift, och avbrottsdrift stressar både kompressor och matsäkerhet för en besparing som inte finns — värmen som läcker in under avstängningen ska ändå kylas bort efteråt.
I hus med solceller är kylkedjan för övrigt en tyst vinnare: dess jämna dygnsförbrukning innebär att en del alltid täcks av egen produktion under soltimmarna, utan någon styrning alls. Det förändrar inte kalkylatorns siffror, men det gör kylens verkliga elpris något lägre än nätpriset i solcellshus — en marginal som växer med anläggningens storlek.
Kyl och frys står tillsammans för typiskt 5–10 procent av ett normalhushålls el — några hundra kilowattimmar per apparat och år. Det är mer än tvätten och disken men mindre än varmvattnet, och framför allt är det en post som inte går att vaneförändra — kylan ska stå på. Därför är spakarna just de tre kalkylatorn visar: rätt antal apparater, rätt skötsel och rätt tidpunkt för byte. Hela fördelningen för ditt hushåll finns i hushållsförbrukningskalkylatorn, och ditt verkliga elpris per kilowattimme räknar du fram i elkostnadskalkylatorn.
En sista notering om elavtalet: kylen och frysen är, till skillnad från tvätt och disk, omöjliga att flytta i tid — de drar sin el jämnt över dygnet. Det gör dem till neutrala poster i valet mellan rörligt, fast och timpris: deras kostnad följer årsmedelpriset oavsett avtal, och de varken gynnas eller straffas av timprissättning. Basförbrukning i sin renaste form.
Kalkylatorns viktigaste läxa är proportionerna: en enskild modern apparat är billig i drift, men antalet apparater gånger åren gör kategorin stor. Inventera huset — kök, garage, källare, fritidshus — och kör kalkylen per apparat. Den som hittar en gammal extraapparat att stänga av har gjort årets enklaste energibesparing; den som konstaterar att allt är nytt och nödvändigt har i stället fått kvitto på att kylkedjan är färdigoptimerad och kan lägga sparenergin där den gör nytta: på varmvattnet och uppvärmningen.
Jämför diskmaskinens kostnad per disk med handdisken — el, varmvatten och årskostnad.
Räkna ut vad en dusch kostar i energi och vatten — och vad familjen duschar för på ett år.
Räkna ut vad ett bastubad kostar i el utifrån aggregatets effekt och dina vanor.
Räkna ut vad en tvätt kostar i el och vatten — per maskin, per år och per temperatur.
Räkna ut vad en droppande kran eller rinnande toalett kostar per månad och år.
Räkna ut vad terrassvärmen kostar per kväll och säsong — och jämför el mot gasol.
Tiden att fördubblas vid en viss ökning, jämfört med 72-regeln.
Räkna ut ditt ränteavdrag på bolånet 2026. Se besparing per månad och effektiv ränta.
Räkna ut skillnaden i procentenheter mellan två procentsatser snabbt och tydligt online.
Räkna ut skattefri milersättning 2026. Bil 25 kr/mil — se avdrag och skattepliktigt belopp.
Beräkna total tågresekostnad inkl. sittplats, sovvagn och eventuell transfer.
Räkna ut ditt betygssnitt från gymnasiet eller grundskolan.