Värmen och vattnet delar på notan
Ett normalstort badkar fylls med runt 140 liter blandvatten vid 38 grader. Kallvattnet håller cirka 8 grader när det kommer in i huset, så varje bad kräver att 140 liter värms 30 grader — knappt fem kilowattimmar. Med elpatron och 2 kr per kilowattimme blir värmen cirka 10 kr. Men vattnet är ingen försumbar post: 140 liter à 50 kr per kubikmeter inklusive avlopp kostar 7 kr. Ett bad landar alltså kring 17 kr, där värmen står för sex tiondelar och vattnet för resten.
Fördelningen förskjuts med uppvärmningen. I ett hus med värmepumpsberedare sjunker värmedelen till 3–4 kr och vattnet blir plötsligt badets största kostnad — då är det VA-taxan, inte elpriset, som avgör. Kalkylatorn räknar därför posterna separat med dina priser, och det är också därför hushåll med egen brunn får ett påtagligt billigare bad.
Formel
Energin för ett bad är volymen i liter gånger temperaturhöjningen gånger vattnets värmekapacitet, 1,163 wattimmar per liter och grad, delat med tusen. Kostnaden blir energin gånger ditt pris per kilowattimme — delat med värmepumpens verkningsgrad om beredaren är en värmepumpsmodell — plus vattenvolymen gånger VA-taxan per kubikmeter.
Räkneexempel
140 liter som värms från 8 till 38 grader kräver 140 × 30 × 1,163 = 4 885 wattimmar, alltså 4,9 kWh. Med elpatron och 2 kr per kilowattimme kostar värmen 9,80 kr och vattnet 7 kr vid en VA-taxa på 50 kr per kubikmeter — totalt 16,80 kr per bad. Tre bad i veckan blir cirka 2 600 kr per år. Samma vana med värmepumpsberedare som gör nästan tre kilowattimmar värme av en kilowattimme el: 10,50 kr per bad, drygt 1 600 kr per år.
Bad mot dusch — den ärliga jämförelsen
En femminutersdusch med snålspolande munstycke gör av med runt 60 liter — mindre än hälften av ett badkar — och kostar därefter: drygt 7 kr mot badets nästan 17 med samma uppvärmning och taxa. Kalkylatorns stapeldiagram visar jämförelsen med dina egna priser, och skillnaden på ett år blir runt 1 500 kr för den som badar tre gånger i veckan i stället för att duscha.
Men jämförelsen har en hake: en lång dusch är inget sparalternativ. Vid tio minuter under strålen har duschen nästan hunnit ikapp badkaret, och en kvart med äldre munstycke utan snålspolning passerar det med marginal. Det är tiden, inte formen, som avgör — exakt hur din dusch ligger till räknar du i duschkostnadskalkylatorn, som också hanterar munstyckets flöde.
Så sänker du badkostnaden utan att bada mindre
Först en ordentlig genomlysning av var pengarna tar vägen: värmen dominerar med elpatron, vattnet med värmepumpsberedare, och båda posterna skalar linjärt med volymen. Det gör volymen till den enda åtgärd som biter på hela kostnaden samtidigt — allt annat angriper bara den ena halvan. Med det sagt, här är spakarna i storleksordning.
Den största spaken är beredaren. En värmepumpsberedare gör varje kilowattimme varmvatten till en tredjedel av elpatronens pris, och för ett hushåll som både badar och duscar mycket kan bytet spara flera tusenlappar om året — räkna på det i varmvattenberedarkalkylatorn. Har huset fjärrvärme är varmvattnet redan förhållandevis billigt, vilket syns direkt när du växlar uppvärmning i kalkylatorn; taxan hittar du i fjärrvärmekostnadskalkylatorn.
Näst största spaken är temperaturen och fyllnadsgraden. Två grader lägre badtemperatur sparar sju procent av energin, och ett kar som fylls till två tredjedelar i stället för till bredden sparar en tredjedel — samma bad, mindre uppvärmd volym. Att återanvända badvattnet till en andra badare i följd är den gamla klassikern: andra badet kostar bara en mindre påfyllning varmt.
Elpriset i sig är tredje spaken. Den som badar på kvällen i ett hus med timprisavtal betalar ofta toppris för värmen; med varmvattenberedare på timer som värmer på natten blir samma bad märkbart billigare. Hur rörligt pris, fastpris och timpris slår för din användning jämför du i elavtalskalkylatorn — och vad ditt totala elpris per kilowattimme faktiskt är, inklusive nät och skatter, räknar du fram i elkostnadskalkylatorn. Det är den siffran som ska in i reglaget här.
Badkarets plats i varmvattenbudgeten
Varmvattnet står för ungefär en femtedel av ett småhus energianvändning, och för en normalfamilj handlar det om 3 000–5 000 kWh per år. Tre bad i veckan à fem kilowattimmar är cirka 760 kWh — en betydande men sällan dominerande post. Duscharna brukar väga tyngre eftersom de är fler, och den som vill se hela hushållets fördelning mellan varmvatten, uppvärmning och apparater får bilden i hushållsförbrukningskalkylatorn. Vill du snabbt översätta en enskild energimängd till kronor finns även kWh-till-kronor-kalkylatorn.
Det betyder också att badet inte är stället att börja spara på om målet är en lägre elräkning. En familj som badar två gånger i veckan men har en femton år gammal beredare, långduschande tonåringar och en gammal frysbox sparar mer på de tre senare — badet är en liten lyx med känd prislapp, och den prislappen är poängen med den här sidan: att veta vad vanan kostar, inte att skämmas för den.
Barnbadet, kvällsbadet och beredarens kapacitet
Ett barnbad är en annan kalkyl än ett vuxenbad: 40–60 liter i ett halvfyllt kar eller en babybalja kostar 4–7 kr allt inräknat, och det är sällan där sparpotentialen finns. Däremot är det värt att känna till beredarens kapacitet när flera badar i följd. En standardberedare på 200 liter håller cirka 300 liter blandvatten vid 38 grader — två fulla kar tömmer den, och den tredje badaren får vänta en timme eller mer på återhämtning. Med elpatron på 3 kW tar det ungefär en och en halv timme att värma tillbaka ett kars energi; en värmepumpsberedare är långsammare men gör det till en tredjedel av kostnaden.
Samma kapacitetslogik gäller åt andra hållet: den som fyller karet direkt efter familjens duschrunda kan få ljummet vatten och frestas spä med mer varmt senare, vilket i praktiken blir ett dyrare bad. Bada först eller sist i varmvattenschemat, inte mitt i — det kostar inget och gör kalkylen förutsägbar.
Kapaciteten är också skälet att inte sänka beredartemperaturen för långt i spariver. Under 60 grader i beredaren ökar risken för legionellabakterier, och en lägre tanktemperatur betyder dessutom mindre blandvatten per tankvolym — beredaren tar slut fortare. Spara i stället på volym, badtemperatur och uppvärmningssätt; tanktemperaturen är fel spak.
När på dygnet badet tas spelar roll — ibland
Med fastprisavtal kostar badet lika mycket klockan sju på morgonen som elva på kvällen. Med timprisavtal fylls karet däremot ur beredaren, och beredaren värmer tillbaka förlusten under timmarna efter badet — priset styrs alltså av när återuppvärmningen sker, inte när du badar. En beredare på timer som värmer efter midnatt flyttar i praktiken hela badets elkostnad till dygnets billigaste timmar, vilket vintertid kan halvera värmedelen. Hushåll med effekttariff hos elnätsbolaget har ytterligare ett skäl att styra beredaren bort från kvällens förbrukningstopp — hur den avgiften fungerar förklaras i effekttariffkalkylatorn.
Vattenpriset — den bortglömda halvan av taxan
VA-taxan varierar kraftigt mellan kommuner, från runt 20 till över 120 kr per kubikmeter för den rörliga delen inklusive avlopp. Kalkylatorns reglage är förinställt på 50 kr, nära rikssnittet, men kolla din kommuns taxa — bor du i en skärgårds- eller glesbygdskommun kan vattendelen av badet vara tre gånger så dyr som i en storstad. För hushåll med egen brunn och eget avlopp är vattnet i praktiken gratis på marginalen, och då sätts reglaget till noll: kvar blir bara energin.
Notera att taxan i kalkylatorn ska vara den rörliga delen per kubikmeter, inklusive avloppsavgiften — vattnet du tappar upp betalar du för två gånger, en gång in och en gång ut. Många kommuner redovisar delarna separat på fakturan, och det är summan som ska in i reglaget. Den fasta årsavgiften påverkas däremot inte av badandet och ska inte räknas med: den betalas oavsett om karet fylls noll eller hundra gånger, och hör därför inte hemma i en marginalkalkyl av det här slaget.
Badkar eller inte vid badrumsrenoveringen
Frågan dyker ofta upp i renoveringssammanhang: är badkaret värt sin plats? Driftskostnaden ovan är en del av svaret, men den ekonomiska huvudpoängen ligger någon annanstans. Ett badkar tar golvyta som annars kunnat bli förvaring eller större duschzon, och det påverkar bostadens attraktivitet olika i olika lägen — barnfamiljstäta områden värdesätter kar, medan kompakta stadslägenheter ofta vinner på en rymlig dusch. Driften på ett par tusenlappar om året är sällan tungan på vågen; vanorna och planlösningen är det.
För den som landar i att behålla karet men badar sällan finns en sista siffra att känna till: ett kar som används en gång i månaden kostar cirka 200 kr om året med elpatron. Det är prisexemplet som brukar avdramatisera hela frågan — badet är en billig lyx så länge det inte är en daglig vana i ett direktelhus med hög VA-taxa. Kalkylatorn ovan visar var just ditt hushåll hamnar på den skalan.