Lunchkalkylator

Kalkylatorn tar din bruttolön, drar av 32 % skatt och fasta utgifter. Sedan jämför den tre lunchalternativ — matlåda, snabbmat och restaurang — och visar kostnad per månad, per år och besparing jämfört med det dyraste alternativet.

En hemlagad matlåda kostar 25–40 kr i ingredienser beroende på vad du lagar. Pasta med köttfärssås hamnar runt 25 kr, en kycklingwok kring 35 kr. Kalkylatorn räknar med 30 kr som snitt — det inkluderar råvaror men inte tid.

En kebab, hamburger eller sallad från snabbmatsställe kostar 90–120 kr. En BigMac-meny på McDonalds ligger på 100–110 kr. Kalkylatorn använder 100 kr som snitt.

Dagens lunch på restaurang kostar 130–170 kr i storstäderna, ofta inklusive sallad, bröd och kaffe. I mindre städer 110–140 kr. Kalkylatorn räknar med 140 kr som snitt.

Med 220 arbetsdagar per år och 5 lunchdagar i veckan:

• Matlåda: 30 × 220 = 6 600 kr per år
• Snabbmat: 100 × 220 = 22 000 kr per år
• Restaurang: 140 × 220 = 30 800 kr per år
• Besparing matlåda vs restaurang: 24 200 kr per år
• Besparing matlåda vs snabbmat: 15 400 kr per år

24 200 kr om året — det är en Thailandsresa, en ny soffa eller en ordentlig kontantinsats om du sparar i tio år. Investerat med 7 % avkastning blir det 335 000 kr på 10 år.

Kostnad per månad = pris per lunch × antal lunchdagar per vecka × 4,33 (veckor per månad). Årskostnad = pris × dagar per vecka × 52. Besparing = dyraste alternativet minus billigaste. Allt med 32 % skatteavdrag på lönen.

En restauranglunch för 140 kr har en råvarukostnad på kanske 35–45 kr. Resten går till hyra, personal, el, porslin och en nettomarginal på 1–3 %. Restaurangbranschen har extremt höga kostnader och låga marginaler — du betalar inte bara för maten utan för lokalen, servicen och disken.

Paradoxen: matlådor kräver planering och tid, men sparar enorma summor. Restaurangluncher är bekväma men äter upp en oproportionerligt stor del av din nettolön. Vill du se vad kaffet kostar dig ovanpå det? Kolla kaffekalkylatorn.

Fyra av fem svenskar äter lunch på arbetsplatsen. Matlåda är vanligast bland 30–50-åringar och familjer med barn. Yngre arbetstagare och singlar äter oftare ute. Intressant nog visar undersökningar att de som tar med matlåda oftare äter hälsosammare — delvis för att hemlagad mat innehåller mindre salt, socker och fett än restaurangmat.

Lunchvanorna skiljer sig också mellan branscher. Kontorsarbetare har fler restauranger att välja på men också mer press att 'hänga med' kollegorna ut. Hantverkare och fältarbetare tar oftare med matlåda — delvis av praktiska skäl, delvis för att det sällan finns restauranger nära byggarbetsplatsen.

• Meal prep söndag kväll — laga 5 matlådor på en gång, sparar tid och pengar
• Dubbelrecept till middag — gör extra och ta med som lunch nästa dag
• Mix-strategi — matlåda 3 dagar, köplunch 2 dagar, halverar kostnaden jämfört med köplunch varje dag
• Kolla lunchappar — Happy Meal, Karma och liknande erbjuder rabatterad överblivenmat
• Se vad du hade kunnat investera istället — testa vår lattekalkylator
• Nyfiken på vad lönen räcker till i öl? Ölkalkylatorn ger perspektiv

Enligt undersökningar äter fyra av fem svenskar lunch på arbetsplatsen istället för att gå ut. Matlåda är vanligast i gruppen 30–50 år och bland familjer med barn. Yngre arbetstagare äter oftare ute — och lägger därmed mer pengar på lunch. Genomsnittssvensken lägger uppskattningsvis 2 000–3 000 kr per månad på lunch, beroende på vanor.