Halva fakturan går inte till nätbolaget
Elnätsfakturan är den mest missförstådda posten i hela hushållsekonomin. De flesta ser ett belopp på ett par tusen kronor och antar att allt går till nätbolaget. I själva verket är en stor del statlig energiskatt, som nätbolaget bara kräver in åt staten.
Sedan 2018 debiteras energiskatten via elnätsfakturan i stället för elhandelsfakturan. För 2026 ligger den på 45,0 öre per kilowattimme inklusive moms. En villa som förbrukar 20 000 kWh betalar alltså 9 000 kr per år i ren skatt via nätfakturan — pengar som aldrig når nätbolaget.
Har du ett billigt nätbolag kan skatten faktiskt vara den största posten. Vid en fast avgift på 300 kr per månad och 15 öre i överföring blir nätbolagets del 6 600 kr, medan skatten är 9 000. Skatteandelen blir då 58 procent av hela fakturan.
Skillnaden mellan bolag är enorm
Elnätet är ett lokalt monopol. Du kan inte byta bolag, och priset bestäms av var fastigheten ligger. Det gör spridningen mellan bolagen till en ren geografisk lotteri.
- Fast avgift för villa — mellan 300 och 800 kr per månad beroende på bolag och säkring
- Överföringsavgift — mellan 15 och 40 öre per kilowattimme
- Nätbolagets del för en villa med 20 000 kWh — från 6 600 kr per år hos ett billigt bolag till 17 600 kr hos ett dyrt, alltså 11 000 kr i skillnad
Elva tusen kronor per år för att bo på fel sida av en kommungräns. Det finns inget du kan göra åt det, men det är värt att veta när du jämför driftkostnader mellan två hus du överväger att köpa.
Så ser priserna ut hos några av de största bolagen
Tabellen nedan är hämtad från bolagens egna prislistor och avser villa med trefas, inklusive moms. Energiskatten på 45,0 öre per kilowattimme tillkommer överallt och ingår inte i överföringsavgiften. Kontrollera alltid mot din egen faktura — flera bolag har olika prisområden och nivåerna ändras oftast vid årsskiftet.
- Vattenfall Eldistribution, från 1 januari 2026 — 481 kr per månad vid 16 A, 674 kr vid 20 A och 844 kr vid 25 A, plus 44,5 öre per kWh i enkeltariff
- Ellevio, från 1 juni 2026 — 450 kr vid 16 A, 590 kr vid 20 A och 740 kr vid 25 A, plus 26,0 öre per kWh
- Göteborg Energi Nät, från 1 januari 2026 — 205 kr per månad oavsett säkringsstorlek, plus 23,0 öre per kWh och en effektavgift på 49 kr per kilowatt
- Mälarenergi Elnät, från 1 juli 2026 — 360 kr vid 16 A, 385 kr vid 20 A och 420 kr vid 25 A, plus 54,0 öre per kWh
- Jönköping Energi Nät, från 1 september 2026 — 330 kr vid 16 A, 433 kr vid 20 A och 522 kr vid 25 A, plus 29,3 öre per kWh i enkeltariff
- Umeå Energi Elnät, från 1 januari 2026 — 228 kr vid 16 A, 341 kr vid 20 A och 426 kr vid 25 A
- Öresundskraft, från 1 januari 2026 — 430 kr vid 16 A, 710 kr vid 20 A och 866 kr vid 25 A, plus 17 öre per kWh med ett tillägg som följer månadens elpris
Lägg märke till hur olika bolagen fördelar kostnaden. Göteborg tar bara 205 kr i fast avgift men lägger till en effektavgift, medan Vattenfall tar tre gånger så mycket fast och Mälarenergi i stället tar dubbelt så mycket per kilowattimme. För en villa med 20 000 kWh och 20 A landar totalen någonstans mellan omkring 10 600 och 19 000 kr per år exklusive energiskatt.
Två bolag går inte att ange med en fast öresiffra alls. Kraftringen i Skåne räknar överföringsavgiften som 20 öre plus fem procent av spotpriset, och Öresundskraft lägger till 5,57 procent av månadens elpris. Hos dem varierar alltså den rörliga delen med elmarknaden, vilket gör att din faktura skiljer sig mellan månaderna även om förbrukningen är densamma.
Effektavgiften — vad som gäller nu
Under några år såg det ut som att alla svenska hushåll skulle få effektavgift. Energimarknadsinspektionen beslutade 2022 att samtliga elnätsföretag skulle ha infört en sådan senast 1 januari 2027, och flera bolag hann göra det.
I mars 2026 stoppade regeringen kravet med motiveringen att modellerna varit för olika och för svåra att förstå, och i juni upphävde Energimarknadsinspektionen föreskrifterna. Effektavgifter är inte förbjudna — bolagen får själva välja — men tvånget är borta, och Ei ska lämna förslag på en ny och mer enhetlig modell senast 12 april 2027.
Bolagen har reagerat åt olika håll. Ellevio, E.ON och Mälarenergi har tagit bort effektavgiften för villakunder och återgått till säkringsabonnemang. Vattenfall har pausat sitt breda införande efter en pilot med ett par tusen kunder. Göteborg Energi Nät och Tekniska verken i Linköping har däremot behållit sina effektbaserade modeller för villa.
Har du effektavgift kvar räknas den normalt på snittet av dina två till fem högsta timmar under en månad. Då är det värt att sprida ut förbrukningen, särskilt elbilsladdning — se nedsäkringskalkylatorn för hur mycket effekt olika laster drar.
Varför avgifterna stiger så snabbt
Mellan 2025 och 2026 steg elnätsavgifterna med i genomsnitt åtta procent enligt Nils Holgersson-gruppens kartläggning. På tre år är ökningen 26 procent, medan inflationen under samma period varit fem procent — alltså fem gånger snabbare än prisutvecklingen i övrigt.
Förklaringen ligger i Energimarknadsinspektionens intäktsramar, som bestämmer hur mycket bolagen får ta ut. De höjdes med omkring hundra miljarder kronor, vilket ger utrymme för intäktsökningar på ungefär fyrtio procent fram till 2027. Bolagen motiverar det med investeringar i elektrifiering, laddinfrastruktur och kapacitet för mer lokal elproduktion.
Vattenfall höjde sina avgifter med fjorton procent i januari 2026, motsvarande cirka 130 kr per månad för en eluppvärmd villa. Ellevio höjde med i genomsnitt fem procent, där den fasta månadsavgiften steg 30 kr och överföringsavgiften 0,75 öre per kilowattimme.
Räkneexempel
En villa med 20 000 kWh, 500 kr i fast månadsavgift och 26 öre i överföring. Fast avgift blir 6 000 kr på året och överföringen 5 200 kr, alltså 11 200 kr till nätbolaget. Energiskatten på 45 öre lägger till 9 000 kr. Total nätfaktura 20 200 kr per år, varav 45 procent är skatt. Räknat per kilowattimme blir det 56 öre till nätbolaget och 101 öre totalt.
Fast eller rörlig — vad väger tyngst?
Fördelningen mellan fast avgift och överföringsavgift avgör vem som drabbas hårdast. En hög fast avgift slår mot den som förbrukar lite, medan en hög överföringsavgift slår mot storförbrukaren.
Ellevios omläggning 1 juni 2026 illustrerar det. Bolaget gick från 395 kr fast plus 7 öre i överföring till 590 kr fast plus 26 öre. Fast avgift steg alltså femtio procent och överföringen nästan fyrdubblades, men samtidigt försvann effektavgiften på 553 kr per månad. För ett standardhus blev nettot 41 kr lägre per månad.
Kalkylatorn visar hur stor andel av din nätavgift som är fast. Ligger den över sextio procent har du lite att vinna på att minska förbrukningen — då är det säkringsstorleken som är den påverkbara delen. Räkna på det i nedsäkringskalkylatorn.
Vad du faktiskt kan påverka
Nätbolaget går inte att byta, men tre saker ligger inom din kontroll.
- Säkringsstorleken — styr den fasta avgiften direkt och kan ofta sänkas utan att något märks
- Förbrukningen — sänker både överföringsavgiften och energiskatten, som båda räknas per kilowattimme
- Tariffvalet — vissa bolag erbjuder tidstariff med lägre pris utanför vinterns dagtid
Vet du inte din årsförbrukning kan du uppskatta den i elförbrukning hushåll, och hela elkostnaden inklusive elhandeln räknar du ut i elkostnadskalkylatorn. Vill du jämföra elhandelsavtal i stället finns jämför elavtal och hela klustret i Elavtal & elpris.
Den andra punkten är den som ofta underskattas. Varje sparad kilowattimme sparar inte bara överföringsavgiften utan också energiskatten, vilket i praktiken dubblar värdet av energibesparingar. Sänker du förbrukningen med 2 000 kWh sparar du både 520 kr i överföring och 900 kr i skatt. Den billigaste åtgärden av alla finns i sänk inomhustemperaturen, och vad enskilda apparater drar ser du i apparatkostnadskalkylatorn.
Egenproducerad el minskar mer än du tror
Solceller sänker inte bara elhandelskostnaden. Varje kilowattimme du producerar och använder själv slipper både överföringsavgift och energiskatt, eftersom båda räknas på el som köps genom nätet.
Det gör egenanvänd solel betydligt mer värd än vad spotpriset antyder. Vid 26 öre i överföring och 45 öre i skatt är varje egenanvänd kilowattimme värd 71 öre mer än en såld. Räkna på den skillnaden i egenanvändning solceller — den är ofta avgörande för om en investering går ihop.
Den fasta avgiften påverkas däremot inte alls. Har du solceller och låg förbrukning kan den fasta delen bli en mycket stor andel av nätfakturan, vilket är ett argument för att också se över säkringsstorleken.
Tidstariff kan löna sig
Flera nätbolag erbjuder valet mellan enkeltariff och tidstariff. Enkeltariff ger samma överföringsavgift året runt, medan tidstariff har ett högre pris under vinterns dagtid och lägre resten av tiden. Öresundskraft definierar högpris som november till mars, vardagar mellan sex och tio på kvällen.
Har du elbil som laddas nattetid, eller en värmepump som kan schemaläggas, kan tidstariff sänka kostnaden märkbart. Har du direktverkande el och är hemma dagtid vintertid blir den däremot dyrare. Fråga ditt nätbolag vilka alternativ som finns — bytet är oftast kostnadsfritt.
Norrlandsavdraget på energiskatten
I ett antal kommuner i norra Sverige gäller en reducerad energiskatt. Avdraget är 9,6 öre per kilowattimme exklusive moms, vilket ger 33,0 öre inklusive moms i stället för 45,0. För en villa med 20 000 kWh betyder det 2 400 kr lägre skatt per år.
Avdraget gäller kommuner i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland samt ett antal kommuner i norra Dalarna och Värmland. Det syns automatiskt på fakturan om du har rätt till det — du behöver inte ansöka.
Om Nils Holgersson-rapporten
Den mest citerade jämförelsen av svenska elnätsavgifter är Nils Holgersson-rapporten, som varje år räknar kostnaden i samtliga 290 kommuner. För 2026 anges rikssnittet till 131,7 öre per kilowattimme, med Kraftringen dyrast på 195 öre och Skara billigast bland de främsta på 81,0 öre.
En viktig detalj som ofta missas: rapporten bygger på ett flerbostadshus med femton lägenheter där varje lägenhet har 16 ampere och förbrukar 2 300 kWh per år. Eftersom den fasta avgiften då slås ut på mycket få kilowattimmar blir öresiffran hög. En villa med 20 000 kWh landar snarare kring 50 till 60 öre per kilowattimme exklusive skatt.
Rapportens siffror är alltså utmärkta för att jämföra kommuner mot varandra, men de går inte att använda som riktvärde för vad din villa bör kosta. Använd kalkylatorn ovan för det, och fakturan som facit. Fler verktyg för nätavgifter finns i Elnät & effekt.
Var siffrorna kommer ifrån
Energiskatten på 45,0 öre per kilowattimme inklusive moms för 2026 följer av SFS 2025:1357, där skatten anges till 36,0 öre exklusive moms. Norrlandsavdraget på 9,6 öre är oförändrat. Spannen för fast avgift och överföringsavgift är sammanvägda från svenska nätbolags prislistor 2026.
Bolagspriserna i tabellen är hämtade från respektive företags egna prislistor med det giltighetsdatum som anges. Uppgifterna om prisutvecklingen kommer från Nils Holgersson-rapporten 2026 och från bolagens pressmeddelanden inför årsskiftet. Regeländringen bygger på regeringens beslut 13 mars 2026 och Energimarknadsinspektionens upphävande av föreskrifterna EIFS 2022:1 i juni 2026.
Eftersom flera bolag bytte prismodell mitt under 2026, och Energimarknadsinspektionen lämnar förslag på en ny modell i april 2027, kan uppgifterna i tabellen hinna bli inaktuella. Det datum som anges för varje bolag visar vad siffrorna avser. För en heltäckande och årligen uppdaterad sammanställning över samtliga cirka 170 nätföretag finns Energimarknadsinspektionens statistik över nätavgifter, som redovisar femton typkundgrupper inklusive villa.
Kalkylatorn använder dina egna siffror från fakturan i stället för hårdkodade bolagspriser, eftersom nivåerna ändras varje januari och skiljer sig även mellan olika prisområden inom samma bolag. Jämförelsespannen är riktvärden för att visa var du ligger, inte exakta bolagspriser.