Elavtalet är det enda på elräkningen du kan byta på en kvart. Här räknar du ut vad rörligt, fast och timpris faktiskt kostar för just din förbrukning – och vad elområdet gör med priset.
Elräkningen består av tre delar: elhandelspriset, elnätsavgiften och skatterna. Nätavgiften bestäms av var du bor och går inte att förhandla, och energiskatten är densamma för alla. Kvar finns elhandelspriset – ungefär en tredjedel till hälften av räkningen – och det är den enda delen du kan byta leverantör på. Ett byte tar femton minuter och kräver ingen uppsägning av det gamla avtalet om bindningstiden gått ut.
Problemet är att avtalen är svåra att jämföra rakt av. Ett avtal med lågt påslag kan ha hög månadsavgift, och ett fast pris som ser tryggt ut kan vara dyrt om det tecknas vid fel tillfälle. Kalkylatorerna här räknar om alla varianter till samma sak: vad du faktiskt betalar per år vid din förbrukning.
Rörligt pris följer månadens genomsnittliga spotpris. Historiskt har det varit billigare än fast pris över tid, eftersom du slipper betala för leverantörens riskpåslag – men du bär också risken själv när priserna svänger. Fast pris låser priset i ett till tre år och ger förutsägbarhet, vilket är värt något i sig om hushållsekonomin är pressad.
Timpris är rörligt pris nedbrutet på varje enskild timme. Det lönar sig bara om du faktiskt kan flytta förbrukning – ladda elbilen på natten, köra tvättmaskinen på förmiddagen, låta värmepumpen jobba när priset är lågt. Har du inget som går att flytta blir timpris ungefär samma sak som vanligt rörligt.
Sverige är indelat i fyra elområden. SE1 och SE2 i norr har ett stort överskott av vattenkraft och låga priser. SE3 kring Stockholm och Mälardalen ligger i mitten. SE4 i södra Sverige har underskott och de klart högsta priserna – skillnaden mot norra Sverige kan under enskilda vintertimmar vara flera kronor per kilowattimme.
Ditt elområde bestäms av var anläggningen sitter, inte av vilken leverantör du väljer. Det går alltså inte att köpa norrländsk el till norrländskt pris om du bor i Skåne. Däremot påverkar elområdet vilken avtalsform som är klokast: i SE4 är svängningarna större, vilket gör både risken och vinsten med rörligt pris större.
Alla jämförelser bygger på hur många kilowattimmar du gör av med. Vet du inte det, börja med elförbrukning hushåll som uppskattar årsförbrukningen utifrån boyta och antal personer, eller titta rakt av på förra årets fakturor. En lägenhet utan elvärme landar ofta på 2 000–4 000 kWh per år, medan en villa med elvärme lätt drar 20 000 kWh eller mer.
När du har siffran kan du översätta den till kronor med kWh till kronor eller räkna hela årskostnaden i elkostnadskalkylatorn. Vill du i stället jaga rätt på vad som drar mest i hemmet är apparatkostnadskalkylatorn rätt verktyg.
Jämför alltid totalkostnad, inte enskilda poster. Ett avtal med noll i påslag och 79 kr i månadsavgift kostar mer än ett med tre öre i påslag och ingen avgift om du bor i en tvåa – men mindre om du bor i en villa med elvärme. Brytpunkten går ofta runt 8 000–10 000 kWh per år.
Ett bra elavtal sänker räkningen med kanske tio procent. Att byta uppvärmningssystem kan halvera den. Har du direktverkande el eller en gammal panna är det värt att räkna på alternativen i Uppvärmning & bränslen innan du optimerar avtalet. Och producerar du egen el påverkar avtalsformen hur mycket du får betalt för överskottet – det tas upp i Solceller & batteri.