Kalkylverket
Hem
Alla kalkylatorerMiniräknare
/
Kalkylverket

Sveriges mest använda kalkylatorer. Gratis, snabba och enkla att använda.

Populära

  • Trallkalkylator
  • Bolånekalkylator
  • Momskalkylator
  • Procentkalkylator
  • Släpkalkylator

Kategorier

  • Alla kalkylatorer
  • Privatekonomi
  • Företagande
  • Bostad
  • Fordon
  • Bygg
  • Energi
  • Hälsa
  • Matematik

Om sajten

  • Miniräknare
  • Fickan
  • Om oss
  • Kontakt
  • Annonsera
  • Affiliatelänkar
  • Om annonser

Juridiskt

  • Integritetspolicy
  • Cookiepolicy
  • Användarvillkor
  • Ansvarsfriskrivning

© 2026 Kalkylverket.se — Alla rättigheter förbehållna

Drivs med ❤️ av PKB Solutions

  1. Hem
  2. Kalkylatorer
  3. Matematik
  4. Sannolikhet & kombinatorik
  5. Sannolikhetskalkylator
Sannolikhet & kombinatorik

Sannolikhetskalkylator

Ange antalet gynnsamma och möjliga utfall så får du sannolikheten som bråk, decimaltal, procent och odds. Du kan också räkna ut chansen att något händer minst en gång när du försöker flera gånger.

Gratis att användaIngen registreringUppdaterad 2026

Relaterade

  • Oberoende händelser – sannolikhet för och, eller och ingen
  • Poissonfördelning – sannolikheten för k händelser
  • Bayes sats – räkna ut betingad sannolikhet P(A | B)
  • Odds till sannolikhet – omvandla odds och räkna marginal
  • Binomialfördelning – räkna ut P(X = k), P(X ≤ k) och P(X ≥ k)

Vad vill du räkna?

Välj typ av fråga

Gynnsamma av möjliga är den klassiska sannolikheten. Minst en gång räknar ut chansen att något händer någon gång när du försöker flera gånger.

Uppgifter

Fyll i det du vet

De utfall du är ute efter. En sexa på en tärning är 1 gynnsamt utfall.

Alla utfall som kan inträffa, och som är lika troliga. En tärning har 6.

Beräkningen är en vägledande uppskattning baserad på de uppgifter du anger. Resultatet kan skilja sig från verkligt utfall beroende på individuella förutsättningar, lokala regler, priser, materialval och andra omständigheter. Kontrollera alltid viktiga uppgifter innan du fattar beslut eller påbörjar ett arbete.

Rapportera fel
Annons
Annons

Vad är sannolikhet?

Sannolikhet är ett mått på hur troligt det är att något inträffar. Den anges som ett tal mellan 0 och 1, eller mellan 0 och 100 procent. Sannolikheten 0 betyder att händelsen aldrig kan inträffa, och 1 betyder att den alltid inträffar. Allt däremellan beskriver hur ofta den inträffar i det långa loppet om försöket upprepas många gånger.

Ett utfall är ett möjligt resultat av ett försök, till exempel att en tärning visar en fyra. En händelse är en samling utfall som man är intresserad av, till exempel "jämnt tal", som består av utfallen 2, 4 och 6. Utfallen som hör till händelsen kallas gynnsamma.

Formeln: gynnsamma delat med möjliga

När alla utfall är lika troliga räknas sannolikheten för en händelse A som

  • P(A)=gm, där g är antalet gynnsamma utfall och m antalet möjliga.
  • Motsatsen, att A inte inträffar, har sannolikheten 1-P(A). Den kallas komplementhändelsen.
  • Summan av sannolikheterna för alla möjliga utfall är alltid 1.

Formeln bygger på symmetri. Har en tärning sex sidor som är lika troliga måste var och en komma upp en sjättedel av gångerna, och en händelse med flera gynnsamma sidor får lika många sjättedelar. Villkoret om lika troliga utfall är viktigt. Summan av två tärningar har elva möjliga värden, men de är inte lika troliga, så sannolikheten för summan 7 är inte 1/11. Det räknar tärningskalkylatorn ut åt dig.

Exempel med gynnsamma och möjliga utfall

Chansen att slå en sexa med en tärning är 1 gynnsamt av 6 möjliga, alltså 1/6, ungefär 0,167 eller 16,67 %. Oddset för en sexa är 1 : 5, eftersom det finns ett utfall för och fem emot. Sannolikheten att inte få en sexa blir 83,33 %.

Dra ett kort ur en vanlig kortlek. Det finns 4 ess bland 52 kort, så sannolikheten blir 4/52, som förkortas till 1/13. Det är cirka 7,69 %, eller 1 på 13. Fler frågor om kort, till exempel chansen för ett visst antal ess på en hand, räknar kortlekskalkylatorn ut.

En påse innehåller 3 röda och 7 blå kulor. Chansen att dra en röd är 3 av 10, alltså 30 %. Lägg märke till att procent bara är bråket skrivet med nämnaren 100. Behöver du räkna om mellan bråk, decimaltal och procent hjälper procentkalkylatorn.

Två steg: med och utan återläggning

Många uppgifter har flera steg, till exempel två dragningar ur samma påse. Då multipliceras sannolikheterna längs vägen. Med 3 röda och 7 blå kulor är chansen att dra två röda i rad, om kulan läggs tillbaka, 310·310=9100, alltså 9 %. Läggs kulan inte tillbaka finns bara 2 röda kvar av 9 kulor inför andra dragningen. Då blir det 310·29=690, ungefär 6,7 %.

Ska man räkna ut sannolikheten för en röd och en blå i valfri ordning finns två vägar: röd först och blå sedan, eller blå först och röd sedan. Varje väg räknas för sig och sedan läggs de ihop. Utan återläggning blir det 310·79+710·39=4290, cirka 46,7 %. Regeln är alltså att man multiplicerar längs en gren och adderar mellan grenar.

Teoretisk och statistisk sannolikhet

Formeln med gynnsamma och möjliga utfall ger en teoretisk sannolikhet. Den kräver att man vet att utfallen är lika troliga. I många verkliga situationer vet man inte det, till exempel om ett häftstift landar med spetsen upp. Då uppskattar man sannolikheten genom att göra många försök och räkna hur stor andel som blev träffar. Andelen kallas relativ frekvens. Ju fler försök, desto närmare den verkliga sannolikheten brukar den hamna. Med tio kast kan en tärning lätt ge tre sexor, men med tiotusen kast ligger andelen sexor oftast nära en sjättedel.

Annons

Minst en gång på flera försök

En av de vanligaste frågorna är hur stor chansen är att något händer minst en gång om man försöker flera gånger. Den räknas enklast via motsatsen. Att något händer minst en gång är samma sak som att det inte är så att det aldrig händer. Om försöken är oberoende multipliceras sannolikheterna för varje misslyckat försök:

P=1-(1-p)n, där p är sannolikheten vid ett försök och n antalet försök.

Med 5 % chans per försök och 20 försök blir chansen att det aldrig händer 0,9520≈ 35,85 %. Minst en gång blir då 64,15 %. Det krävs 14 försök för att chansen ska passera 50 %. Mer om att kombinera händelser som inte påverkar varandra finns i kalkylatorn för oberoende händelser.

Chansen att få minst en sexa på fyra kast blir 51,77 %, alltså lite drygt hälften. En händelse som har 1 % chans per försök inträffar minst en gång på 100 försök med ungefär 63,4 % sannolikhet, inte 100 % som många tror.

Vanliga fel

  • Att lägga ihop sannolikheter för upprepade försök. 20 försök med 5 % blir inte 100 %, eftersom de gånger det lyckas flera gånger räknas dubbelt.
  • Att anta att alla utfall är lika troliga när de inte är det, som summan av två tärningar.
  • Att tro att slumpen "jämnar ut sig". En tärning har inget minne. Efter tio kast utan sexa är chansen för en sexa i nästa kast fortfarande 1/6.
  • Att blanda ihop odds och sannolikhet. Oddset 1 : 5 betyder sannolikheten 1/6, inte 1/5.

Typiska uppgifter i skolan

En vanlig uppgift ger en påse med kulor i olika färger och frågar efter sannolikheten att dra en viss färg. Räkna gynnsamma och möjliga och förkorta bråket. Nästa steg är att dra två kulor. Då måste man hålla reda på om kulan läggs tillbaka eller inte. Utan återläggning ändras både täljare och nämnare inför andra dragningen, och man multiplicerar sannolikheterna längs grenarna i ett träddiagram.

En annan vanlig uppgift handlar om "minst en". Lösningen är nästan alltid att räkna motsatsen först. När antalet möjliga utfall är stort behöver man räkna dem med kombinatorik. Då kommer kombinationer in, till exempel för att räkna ut hur många olika lottrader som finns. För upprepade försök med ett bestämt antal lyckade används binomialfördelningen, och för händelser som inträffar ett visst antal gånger per tidsenhet Poissonfördelningen.

Sannolikhet i vardagen

Sannolikhet används för att bedöma risker, i försäkringar, väderprognoser och medicinska tester. När ett test ger positivt svar är frågan hur troligt det är att man verkligen har det som testet letar efter. Det räknar Bayes sats ut, och svaret blir ofta lägre än man tror. Spel bygger också på sannolikhet. Lotterikalkylatorn visar chansen att vinna i olika lotterier, och sammanträffandekalkylatorn visar varför till synes osannolika sammanträffanden händer oftare än man tror. Hur odds hänger ihop med sannolikhet visar oddskalkylatorn.

Så gör du på räknaren

  • Bråk till procent: dela täljaren med nämnaren och multiplicera med 100. 1 ÷ 6 × 100 ≈ 16,67.
  • Minst en gång: 1 − (1 − 0,05) ^ 20 ger cirka 0,6415.
  • Skriv parenteserna, annars räknar räknaren upphöjt före subtraktionen.

Fler kalkylatorer om slump och urval finns bland kalkylatorerna för sannolikhet och kombinatorik och på matematiksidan.

Annons

Vanliga frågor

Hur räknar man ut sannolikhet?

+
Dela antalet gynnsamma utfall med antalet möjliga, förutsatt att alla utfall är lika troliga. Chansen att slå en sexa är 1/6, ungefär 16,67 %.

Hur räknar man ut sannolikheten för minst en gång?

+
Räkna motsatsen: 1 − (1 − p)^n. Med 5 % chans per försök och 20 försök blir det cirka 64 %. Hur oberoende händelser kombineras visar kalkylatorn för oberoende händelser.

Vad är skillnaden mellan odds och sannolikhet?

+
Sannolikhet jämför gynnsamma med alla utfall, odds jämför gynnsamma med ogynnsamma. Sannolikheten 1/6 motsvarar oddset 1 : 5. Spelbolagens odds räknar oddskalkylatorn om till sannolikhet.

Vad är en komplementhändelse?

+
Det är motsatsen till en händelse, att den inte inträffar. Sannolikheten är 1 minus sannolikheten för händelsen. Är chansen för en sexa 1/6 är chansen för något annat 5/6.

Ökar chansen för en sexa om det inte kommit någon på länge?

+
Nej. Varje kast är oberoende av de tidigare, så chansen är 1/6 varje gång. Tron på motsatsen brukar kallas spelarens felslut.

Hur stor är chansen att vinna på Lotto?

+
Med 7 rätt av 35 nummer finns 6 724 520 olika rader, så chansen för en enskild rad är 1 på 6 724 520. Andra lotterier jämför lotterikalkylatorn.
← Fler kalkylatorer inom Sannolikhet & kombinatorik

Relaterade kalkylatorer

Oberoende händelser – sannolikhet för och, eller och ingen

Sannolikheten för och, eller, ingen och exakt en, samt test om två händelser är oberoende.

Beräkna

Poissonfördelning – sannolikheten för k händelser

Chansen för k händelser när du vet medelantalet, med diagram och uträkning.

Beräkna

Bayes sats – räkna ut betingad sannolikhet P(A | B)

Bayes sats med träddiagram och tabell i antal. Perfekt för tester och falsklarm.

Beräkna

Odds till sannolikhet – omvandla odds och räkna marginal

Från odds till procent och tillbaka, plus marginalen i ett oddssätt.

Beräkna

Binomialfördelning – räkna ut P(X = k), P(X ≤ k) och P(X ≥ k)

Sannolikheten för k lyckade av n försök, med diagram och uträkning.

Beräkna

Kortlek – sannolikhet att dra kort

Chansen att dra vissa kort ur en lek med 52 kort, och sannolikheten för pokerhänder.

Beräkna

Upptäck fler kalkylatorer

Kvot och rest – heltalsdivision med rest

Heltalsdivision med kvot och rest, blandad form och uppdelning i grupper.

Öppna

Annuitetslån

Räkna ut månadsbelopp, total ränta och amorteringsplan för ett annuitetslån.

Öppna

3:12-kalkylator – lön vs utdelning 2026

Räkna ut gränsbelopp och skatt på utdelning i fåmansbolag med nya 3:12-reglerna.

Öppna

Nollställen

Nollställen till polynom med pq-formeln, eller till valfri funktion.

Öppna

Arbetstimmar kalkylator

Räkna arbetstimmar per dag, vecka och månad, med rast, nattpass och decimaltimmar.

Öppna

Varmvattenberedare – kostnad & byte

Räkna ut vad varmvattnet kostar per år — och vad en värmepumpsberedare skulle spara.

Öppna