Hur mycket flis går det åt på ett år?
Ett normalstort hus med flispanna gör av med någonstans mellan 20 och 60 stjälpta kubikmeter flis per år. Spannet är stort eftersom tre saker drar åt olika håll: hur mycket värme huset behöver, hur fuktig flisen är och hur bra pannan är på att omvandla bränsle till värme. Två grannar med lika stora hus kan skilja sig åt med det dubbla bara för att den ene eldar torr stamvedsflis och den andre rå grotflis.
Kalkylatorn ovan räknar baklänges från ditt värmebehov. Du anger antingen hur många kilowattimmar huset drar per år eller boytan och husets standard, så räknas behovet fram. Därefter översätts behovet till flis via flisens verkliga energiinnehåll vid den fukthalt du ställer in. Resultatet får du i tre mått samtidigt – kubik, ton och kronor – eftersom flishandeln använder alla tre om vartannat.
Så räknar kalkylatorn
Beräkningen bygger på det som kallas effektivt värmevärde vid leveransfukthalt. Torr ved innehåller ungefär 19,2 MJ per kilo torrsubstans, alltså cirka 5,33 kWh per kilo. Men flis är aldrig helt torr, och vattnet i flisen måste kokas bort innan veden kan brinna. Den energin försvinner ut genom skorstenen som vattenånga och kan aldrig tas tillvara i en vanlig villapanna.
Formel
Effektivt värmevärde (kWh/kg) = 5,33 × (1 − fukthalt) − 0,68 × fukthalt. Den första termen är energin i den torra veden, den andra är förlusten för att förånga vattnet. Vikten per stjälpt kubikmeter blir torrsubstansdensiteten delat med (1 − fukthalt), och energin per kubik är helt enkelt vikten gånger värmevärdet. Årsbehovet av flis är sedan ditt värmebehov delat med energin per kubik gånger pannans verkningsgrad.
Räkneexempel
Ett hus som behöver 25 000 kWh värme per år eldar barrflis med 35 procents fukthalt i en panna med 82 procents verkningsgrad. Värmevärdet blir 5,33 × 0,65 − 0,68 × 0,35 = 3,23 kWh per kilo. Flisen väger 262 kg per stjälpt kubikmeter, vilket ger 845 kWh per kubik i bränsle och 693 kWh färdig värme. Årsbehovet blir 25 000 ÷ 693 ≈ 36 m³s, motsvarande 9,4 ton. Med ett flispris på 280 kr per kubik landar årskostnaden på cirka 10 100 kr, alltså 40 öre per kWh färdig värme.
Samma hus med rå grotflis på 45 procent behöver i stället cirka 44 m³s och betalar 49 öre per kWh vid samma kubikpris. Skillnaden på nästan en fjärdedel är ren fukt.
Fukthalten är den enskilt viktigaste siffran
Färsk flis från nyavverkat virke ligger runt 50 procent fukthalt, ibland högre. Grot som legat och barrat av sig under en sommar och sedan täckts ordentligt hamnar på 30–40 procent. Torkad sågverksflis kan komma ner mot 20–25 procent. Varje procentenhet du torkar bort ökar energivärdet per kilo med ungefär två procent.
Det som förvirrar många är att fukthalten slår mycket hårdare per vikt än per volym. En stjälpt kubikmeter innehåller ungefär lika mycket torrsubstans oavsett fukthalt – vattnet fyller inte upp någon extra plats, det gör flisen tyngre. Därför sjunker energin per kubik bara måttligt när flisen blir blötare, medan energin per ton rasar. Stapeldiagrammet i kalkylatorn visar just detta: från cirka 3 800 kWh per ton vid 25 procent ner till 2 300 kWh per ton vid 50 procent.
- Under 30 procent: mycket bra bränsle, fungerar även i mindre pannor
- 30–40 procent: normal och fullt användbar kvalitet för villapannor
- 40–50 procent: kräver panna byggd för fuktigt bränsle, sämre verkningsgrad
- Över 50 procent: svårt att elda, ökad risk för mögel i lagret
- Över 60 procent: går i praktiken inte att elda alls
Så tar du reda på din fukthalt
Gissa inte. En vanlig fuktmätare för ved fungerar dåligt på flis eftersom stiften inte får ordentlig kontakt med de små bitarna. Det pålitliga sättet hemma är torkning: väg ett prov på ett halvt till ett kilo, torka det i ugn på 105 grader tills vikten står still, och väg igen. Fukthalten är viktminskningen delad med den ursprungliga vikten. Väger provet 800 gram före och 520 gram efter är fukthalten 35 procent.
Köper du flis av en leverantör ska fukthalten stå på leveransbeskedet, särskilt om du betalar per ton eller MWh. Saknas den uppgiften vet du inte vad du betalar för. Ett enklare tecken i vardagen är hur flisen känns och luktar – flis som doftar surt eller värms upp i högen har hög fukthalt och har börjat brytas ned.
m³s, ton och MWh – tre sätt att köpa samma flis
Flis handlas i tre olika mått och det är lätt att jämföra äpplen med päron. Kalkylatorn låter dig lägga in priset i vilket som helst av dem så att du kan räkna om ett anbud till din egen enhet.
- m³s (stjälpt kubikmeter) – flisen som den ligger löst i containern eller på flaket. Vanligast vid lokal handel mellan privatpersoner och mindre leverantörer.
- Ton – vikt vid leverans, inklusive vattnet. Det här måttet är farligast att köpa på utan att veta fukthalten, eftersom blöt flis är tung men energifattig.
- MWh – energiinnehåll enligt effektivt värmevärde. Rättvisast mått och det som värmeverken handlar på. Energimyndighetens statistik för skogsflis redovisas i kr per MWh.
Tumregler att komma ihåg
Vill du göra snabba överslag i huvudet duger de här hållpunkterna för barrflis kring 35 procents fukthalt. De stämmer inom några procent mot kalkylatorns exakta beräkning.
- 1 m³s flis ≈ 800–900 kWh bränsleenergi
- 1 m³s flis väger ungefär 250–300 kg
- 10–12 m³s flis motsvarar 1 m³ eldningsolja eller 10 000 kWh
- 1 ton flis ≈ 3 200 kWh vid 35 procent, ≈ 2 300 kWh vid 50 procent
- 1 m³fub rundvirke ger ungefär 2,5 m³s flis
Olika flissorter ger olika mycket värme
Kalkylatorn skiljer på tre sorter eftersom de packar sig olika tätt i containern. Skillnaden mellan grotflis och lövflis är nästan 40 procent i energi per kubik, vilket får stort genomslag om du betalar per kubik.
- Barrflis från stamved eller sågverk – jämn kvalitet, cirka 170 kg torrsubstans per m³s. Vanligast i villapannor.
- Grotflis från grenar och toppar – skrymmande med inslag av barr och bark, cirka 145 kg torrsubstans per m³s. Billigast men ger mer aska.
- Lövflis av björk och blandlöv – tätast och energirikast, cirka 200 kg torrsubstans per m³s.
Askhalten skiljer sig också åt. Ren stamvedsflis ligger under en procent, medan grotflis ofta hamnar på en till två procent. Det märks i hur ofta du behöver tömma askan och hur mycket pannan smutsar ner.
Verkningsgraden i pannan
Energiinnehållet i flisen är en sak, hur mycket av det som når radiatorerna en annan. En modern flispanna med automatisk inmatning och lambdastyrning ligger på 85–90 procent. En äldre panna utan ackumulatortank kan hamna kring 65–70 procent, särskilt om den går på låg last stora delar av året. Ställ in verkningsgraden så nära din verkliga panna som möjligt – den påverkar årsbehovet ungefär lika mycket som fukthalten.
Har du inte flispanna än utan funderar på att skaffa, är det värt att först räkna på totalen med vår uppvärmningskostnad kalkylator och ställa flisen mot alternativen. Många jämför flis mot värmepump, som kräver mindre arbete men mer el.
Vad kostar flis jämfört med andra bränslen?
Flis är i regel det billigaste bränslet per kilowattimme av alla vanliga uppvärmningsalternativ i Sverige, förutsatt att du har plats att lagra det och en panna som klarar det. Med ett kubikpris runt 280 kr och normal fukthalt hamnar du kring 35–45 öre per kWh färdig värme. Pellets ligger vanligtvis dubbelt så högt, och direktverkande el mångdubbelt över det.
Priset varierar dock kraftigt beroende på om du köper färdig flis levererad, flisar eget virke eller går ihop med grannar om en flishugg. Har du egen skog är råvarukostnaden i princip noll och det är flisningen och hanteringen som kostar. Vill du jämföra direkt mot andra bränslen kan du räkna parallellt i pelletsförbrukning kalkylator och vedförbrukning kalkylator med samma värmebehov.
Lagring och plats
Flis är skrymmande. Ett årsbehov på 36 m³s tar upp lika mycket plats som ett rum på 15 kvadratmeter fyllt till taket. De flesta löser det med ett fliskast eller en silo som fylls några gånger per säsong, ofta med skruv eller stångmatare in till pannan.
- Lagra alltid under tak – regn på flisen äter direkt upp värmevärdet
- Fin flis möglar lättare än grov, så sålla bort finfraktionen om du kan
- Räkna med några procents substansförlust vid längre lagring av fuktig flis
- Mögelsporer i fuktig flis är ett arbetsmiljöproblem – använd andningsskydd vid hantering
- Dimensionera lagret efter hur ofta du kan få leverans, inte bara efter årsbehovet
Vanliga misstag när man räknar på flis
- Att blanda ihop m³s med fastkubik – 1 m³fub blir ungefär 2,5 m³s flis
- Att köpa per ton utan att fråga efter fukthalten
- Att använda värmevärdet för torr ved i stället för för flisen som den faktiskt levereras
- Att glömma pannans verkningsgrad och därmed underskatta behovet med tio till trettio procent
- Att räkna med samma förbrukning en mild och en kall vinter – normalårsvariationen är lätt 15 procent
Vill du se hur flisen står sig mot att bara låta elpatronen gå kan du räkna om resultatet med kWh till kronor och jämföra öresiffran direkt mot ditt elpris.