Dags att byta elavtal?
Se Telinets elavtal.
Se elavtalRäkna ut hur mycket flis du gör av med på ett år – i m³s, ton och kronor. Fukthalten styr allt, och kalkylatorn visar exakt hur mycket värme du får ut vid just din fukthalt.
Ange hur mycket värme huset behöver per år
Vet du hur många kWh huset drar per år blir resultatet mycket säkrare än en schablon på boytan
Uppvärmning och varmvatten tillsammans. Står ofta på din gamla energideklaration eller kan räknas från förra årets bränsleåtgång
Sort och fukthalt styr energiinnehållet
Barrflis från stamved eller sågverk är vanligast. Grotflis är skrymmande och energifattigare, lövflis tätast
Färsk flis ligger kring 50 %, ett år under täckning ger 30–40 %, torkad sågverksflis 20–25 %
Verkningsgrad och vad du betalar för flisen
Modern flispanna med ackumulatortank 85–90 %, äldre panna 65–75 %. Står i pannans datablad
Välj samma enhet som din leverantör använder så slipper du räkna om själv
Vanligt spann vid lokal handel är 200–350 kr per m³s levererat. Flisar du eget virke, sätt din egen hanteringskostnad
Beräkningen är en vägledande uppskattning baserad på de uppgifter du anger. Resultatet kan skilja sig från verkligt utfall beroende på individuella förutsättningar, lokala regler, priser, materialval och andra omständigheter. Kontrollera alltid viktiga uppgifter innan du fattar beslut eller påbörjar ett arbete.
Se Telinets elavtal.
Se elavtalSe Telinets elavtal.
Se elavtalEtt normalstort hus med flispanna gör av med någonstans mellan 20 och 60 stjälpta kubikmeter flis per år. Spannet är stort eftersom tre saker drar åt olika håll: hur mycket värme huset behöver, hur fuktig flisen är och hur bra pannan är på att omvandla bränsle till värme. Två grannar med lika stora hus kan skilja sig åt med det dubbla bara för att den ene eldar torr stamvedsflis och den andre rå grotflis.
Kalkylatorn ovan räknar baklänges från ditt värmebehov. Du anger antingen hur många kilowattimmar huset drar per år eller boytan och husets standard, så räknas behovet fram. Därefter översätts behovet till flis via flisens verkliga energiinnehåll vid den fukthalt du ställer in. Resultatet får du i tre mått samtidigt – kubik, ton och kronor – eftersom flishandeln använder alla tre om vartannat.
Beräkningen bygger på det som kallas effektivt värmevärde vid leveransfukthalt. Torr ved innehåller ungefär 19,2 MJ per kilo torrsubstans, alltså cirka 5,33 kWh per kilo. Men flis är aldrig helt torr, och vattnet i flisen måste kokas bort innan veden kan brinna. Den energin försvinner ut genom skorstenen som vattenånga och kan aldrig tas tillvara i en vanlig villapanna.
Effektivt värmevärde (kWh/kg) = 5,33 × (1 − fukthalt) − 0,68 × fukthalt. Den första termen är energin i den torra veden, den andra är förlusten för att förånga vattnet. Vikten per stjälpt kubikmeter blir torrsubstansdensiteten delat med (1 − fukthalt), och energin per kubik är helt enkelt vikten gånger värmevärdet. Årsbehovet av flis är sedan ditt värmebehov delat med energin per kubik gånger pannans verkningsgrad.
Ett hus som behöver 25 000 kWh värme per år eldar barrflis med 35 procents fukthalt i en panna med 82 procents verkningsgrad. Värmevärdet blir 5,33 × 0,65 − 0,68 × 0,35 = 3,23 kWh per kilo. Flisen väger 262 kg per stjälpt kubikmeter, vilket ger 845 kWh per kubik i bränsle och 693 kWh färdig värme. Årsbehovet blir 25 000 ÷ 693 ≈ 36 m³s, motsvarande 9,4 ton. Med ett flispris på 280 kr per kubik landar årskostnaden på cirka 10 100 kr, alltså 40 öre per kWh färdig värme.
Samma hus med rå grotflis på 45 procent behöver i stället cirka 44 m³s och betalar 49 öre per kWh vid samma kubikpris. Skillnaden på nästan en fjärdedel är ren fukt.
Färsk flis från nyavverkat virke ligger runt 50 procent fukthalt, ibland högre. Grot som legat och barrat av sig under en sommar och sedan täckts ordentligt hamnar på 30–40 procent. Torkad sågverksflis kan komma ner mot 20–25 procent. Varje procentenhet du torkar bort ökar energivärdet per kilo med ungefär två procent.
Det som förvirrar många är att fukthalten slår mycket hårdare per vikt än per volym. En stjälpt kubikmeter innehåller ungefär lika mycket torrsubstans oavsett fukthalt – vattnet fyller inte upp någon extra plats, det gör flisen tyngre. Därför sjunker energin per kubik bara måttligt när flisen blir blötare, medan energin per ton rasar. Stapeldiagrammet i kalkylatorn visar just detta: från cirka 3 800 kWh per ton vid 25 procent ner till 2 300 kWh per ton vid 50 procent.
Gissa inte. En vanlig fuktmätare för ved fungerar dåligt på flis eftersom stiften inte får ordentlig kontakt med de små bitarna. Det pålitliga sättet hemma är torkning: väg ett prov på ett halvt till ett kilo, torka det i ugn på 105 grader tills vikten står still, och väg igen. Fukthalten är viktminskningen delad med den ursprungliga vikten. Väger provet 800 gram före och 520 gram efter är fukthalten 35 procent.
Köper du flis av en leverantör ska fukthalten stå på leveransbeskedet, särskilt om du betalar per ton eller MWh. Saknas den uppgiften vet du inte vad du betalar för. Ett enklare tecken i vardagen är hur flisen känns och luktar – flis som doftar surt eller värms upp i högen har hög fukthalt och har börjat brytas ned.
Flis handlas i tre olika mått och det är lätt att jämföra äpplen med päron. Kalkylatorn låter dig lägga in priset i vilket som helst av dem så att du kan räkna om ett anbud till din egen enhet.
Vill du göra snabba överslag i huvudet duger de här hållpunkterna för barrflis kring 35 procents fukthalt. De stämmer inom några procent mot kalkylatorns exakta beräkning.
Kalkylatorn skiljer på tre sorter eftersom de packar sig olika tätt i containern. Skillnaden mellan grotflis och lövflis är nästan 40 procent i energi per kubik, vilket får stort genomslag om du betalar per kubik.
Askhalten skiljer sig också åt. Ren stamvedsflis ligger under en procent, medan grotflis ofta hamnar på en till två procent. Det märks i hur ofta du behöver tömma askan och hur mycket pannan smutsar ner.
Energiinnehållet i flisen är en sak, hur mycket av det som når radiatorerna en annan. En modern flispanna med automatisk inmatning och lambdastyrning ligger på 85–90 procent. En äldre panna utan ackumulatortank kan hamna kring 65–70 procent, särskilt om den går på låg last stora delar av året. Ställ in verkningsgraden så nära din verkliga panna som möjligt – den påverkar årsbehovet ungefär lika mycket som fukthalten.
Har du inte flispanna än utan funderar på att skaffa, är det värt att först räkna på totalen med vår uppvärmningskostnad kalkylator och ställa flisen mot alternativen. Många jämför flis mot värmepump, som kräver mindre arbete men mer el.
Flis är i regel det billigaste bränslet per kilowattimme av alla vanliga uppvärmningsalternativ i Sverige, förutsatt att du har plats att lagra det och en panna som klarar det. Med ett kubikpris runt 280 kr och normal fukthalt hamnar du kring 35–45 öre per kWh färdig värme. Pellets ligger vanligtvis dubbelt så högt, och direktverkande el mångdubbelt över det.
Priset varierar dock kraftigt beroende på om du köper färdig flis levererad, flisar eget virke eller går ihop med grannar om en flishugg. Har du egen skog är råvarukostnaden i princip noll och det är flisningen och hanteringen som kostar. Vill du jämföra direkt mot andra bränslen kan du räkna parallellt i pelletsförbrukning kalkylator och vedförbrukning kalkylator med samma värmebehov.
Flis är skrymmande. Ett årsbehov på 36 m³s tar upp lika mycket plats som ett rum på 15 kvadratmeter fyllt till taket. De flesta löser det med ett fliskast eller en silo som fylls några gånger per säsong, ofta med skruv eller stångmatare in till pannan.
Vill du se hur flisen står sig mot att bara låta elpatronen gå kan du räkna om resultatet med kWh till kronor och jämföra öresiffran direkt mot ditt elpris.
Räkna ut hur många kilo och pallar träbriketter värmebehovet kräver — och kostnaden.
Räkna ut elgolvvärmens kostnad — styrningen avgör om det blir hundralappar eller tusenlappar.
Räkna ut vad direktelvärmen kostar per år — och vad luft-luftvärmepump eller konvertering sparar.
Dimensionera pelletsförrådet — kubikmeter, ton och hur ofta bulkbilen behöver komma.
Räkna ut vad braskaminen sparar — eller kostar — beroende på vad den ersätter.
Räkna ut oljevärmens pris och besparingen vid byte till värmepump, pellets eller fjärrvärme.
Lön efter skatt i din kommun och en tabell för vanliga löner.
Räkna ut din premiepension — se hur fondvalet påverkar månadspensionen.
Skriv om tal till romerska siffror eller tolka ett romerskt tal, 1–3 999.
Räkna på om det lönar sig att köpa en bostad och hyra ut den, efter ränta och skatt.
Räkna ut borrdjup, investering efter ROT och återbetalningstid för bergvärme.
Räkna ut månadsbelopp, total ränta och amorteringsplan för ett annuitetslån.