Alla energiåtgärder sparar kilowattimmar — men till vitt skilda priser per sparad kilowattimme. Här räknar du på husets åtgärder en och en, från tätningslisterna som betalar sig första vintern till fönsterbytet som kräver decennier, så att pengarna hamnar där de gör störst nytta.
Energiåtgärder har en naturlig ordning, och den styrs av kostnaden per sparad kilowattimme. Överst ligger det som är gratis eller nästan gratis: att sänka inomhustemperaturen en grad sparar runt fem procent av uppvärmningen utan någon investering alls, och tätningslister på fönster och dörrar kostar ett par tusenlappar och är ofta hemtagna redan första vintern.
Därefter kommer tilläggsisolering av vinden — energirenoveringens klassiska mittfältare med återbetalningstid på tre till sju år i de flesta hus. Sist i ordningen står fönsterbytet: störst förlustminskning per kvadratmeter av alla åtgärder, men så dyrt att energikalkylen ensam sällan bär det. Fönster byts när de är uttjänta, och då väljer man bästa energiklass — det är en annan sorts beslut än tätningens.
Ordningen är inte bara en prioriteringslista utan påverkar också kalkylerna sinsemellan: ett tätat hus gör isoleringen mer verksam, och ett hus med åtgärdat klimatskal klarar sig med en mindre och billigare värmepump den dag värmesystemet ska bytas.
Två kalkylatorer i kategorin är av mer teknisk karaktär. U-värdeskalkylatorn räknar värmeförlusten genom en enskild byggnadsdel — en vägg, ett tak, ett fönster — och visar vad en förbättring sparar. Med den bygger du husets förlustkarta del för del och ser var förlusten är störst respektive billigast att åtgärda; det är sällan samma ställe.
Energiklasskalkylatorn översätter energideklarationens bokstav till kronor. Den räknar med Boverkets viktningsfaktorer baklänges, så att klass C i ett fjärrvärmehus och klass C i ett värmepumpshus ger olika — och korrekta — svar i köpta kilowattimmar. För husköpare är den ett förhandlingsverktyg: skillnaden mellan två objekts klasser, uttryckt i kronor över tio år, är ett konkret prutargument.
Vad en sparad kilowattimme är värd beror helt på hur huset värms. Med direktverkande el är den värd hela elpriset, runt två kronor. Med värmepump bara en tredjedel, eftersom pumpen redan gör billig värme av dyr el. Det är därför samtliga kalkylatorer i kategorin frågar efter värmesystemet: samma åtgärd i samma hus kan vara självklar med direktel och tveksam med bergvärme. Hus som fortfarande värms med ren el bör därför ofta räkna på värmepumpen före de dyra klimatskalsåtgärderna — och helhetsbilden av husets uppvärmning finns i uppvärmningskostnadskalkylatorn.
Anlitas hantverkare ger de flesta åtgärderna ROT-avdrag på 30 procent av arbetskostnaden — betydande för arbetstunga jobb som lösullsisolering, marginellt för materialtunga som fönsterbyte. ROT-avdragskalkylatorn reder ut vad det betyder i kronor för respektive åtgärd.
Och en påminnelse som gäller hela kategorin: kalkylernas besparingar bygger på fysik och schabloner, inte på mätningar av just ditt hus. De pekar ut rätt åtgärd och rätt storleksordning — offerter och i förekommande fall en energikartläggning ger de exakta siffrorna.